Forskningsprojekt ISSP är en internationell attityd-databas som täcker ett fyrtiotal länder. Sverige har varit medlem sedan 1992.
The International Social Survey Program (ISSP) är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier.
Riksbankens Jubileumsfond
Stefan Svallfors
ISSP har samlat in attityddata inom en rad olika områden sedan starten 1985: statens ansvar och skyldigheter, social ojämlikhet, arbete, familj och kön, religion, miljö, och nationell identitet. International Social Survey Program (ISSP) är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. Den komparativa databasen som byggts upp är i många stycken unik:
(a) data rörande en mängd olika attitydområden har årligen samlats in sedan starten 1985,
(b) över fyrtio länder är i dagsläget involverade i ISSP,
(c) ISSP-data är fritt tillgängliga för forskarsamhället,
(d) undersökningarna har ett tydligt teoretiskt ramverk av mer generell art.
Tack vare den långsiktiga uppbyggnaden utgör ISSP:s databas idag en väsentlig del av forskarsamhällets infrastruktur. Värdet av att bevara och utveckla en sådan långsiktig komparativ attityddatabas är av utomordentlig vikt.
Eftersom ISSP är ett datasamarbete som för närvarande saknar motsvarighet ifråga om omfattning, långsiktighet och datakvalitet på attitydforskningens område, torde ISSP vara av stort intresse inte bara för den närmast berörda forskargruppen i Umeå, utan för svensk samhällsvetenskap i allmänhet. Den dataaltruistiska strategi (data fritt tillgängliga för forskarsamhället) som ISSP tillämpar har resulterat i att ett flertal svenska institutioner använder ISSP-data, samt en växande mängd publikationer, däribland ett flertal doktorsavhandlingar, som baseras på ISSP-data.
Mängden publicerade arbeten som använder ISSP-data växer i snabb takt, en konsekvens av att allt fler forskare upptäcker materialets unika möjligheter. Den senaste ISSP-bibliografin (April, 2007) omfattar 2880 artiklar, rapporter, kapitel och böcker, av vilka många publicerats i ledande internationella tidskrifter (Smith 2007). Även i jämförelse med andra långsiktiga komparativa attitydstudier synes ISSP stå sig väl. En fulltextsökning i databasen Sociological Abstracts för åren 2004-2006 visar 44 träffar för World Values Survey (WVS+EVS), 27 träffar för European Social Survey (ESS) och 61 träffar för ISSP. Motsvarande sökning på Google Scholar för åren 2004-2006 ger 68 träffar för WVS+EVS, 146 träffar för ESS, samt 301 träffar för ISSP. Även om dessa är konservativa mått på total användning av data ger de en fingervisning om ISSP:s betydelse relativt andra projekt.
Sverige som intressant jämförande studieobjekt är ytterligare ett skäl varför det torde vara av vikt – både för svensk och internationell socialvetenskaplig forskning – att upprätthålla det svenska medlemskapet i ISSP. I många stycken är Sverige ett intressant land som studieobjekt då landet har en rad specifika drag som skiljer sig från flertalet OECD länder. Här tänker jag närmast på den välutbyggda offentliga sektorn, det höga skatteuttaget, de omfattande transfereringssystemen, samt den könssegregerade arbetsmarknaden i kombination med ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande.
Det har även blivit allt vanligare att ISSP-data används i grundutbildningen vid universiteten. En internationell kartläggning gjord av ISSP-Canada visar att data från ISSP används i olika kurser, såsom statistik och vetenskaplig metod, social policy, samt ’cultural studies’. Därtill kommer uppsatser på grundutbildningsnivå där ISSP-data utgör empirin.
I det följande beskrivs inledningsvis bakgrunden till ISSP. Därefter följer en redogörelse för medlemsländer och undersökningsområden. De svenska insatserna i arbetet med att utveckla ISSP beskrivs kortfattat. Därefter följer en beskrivning av ISSP:s uppbyggnad och funktionssätt. Efter detta skisseras den forskningsmiljö som ansvarar för den svenska delen av ISSP.
ISSP startade i mitten av åttiotalet som ett samarbete mellan fyra länders nationella attitydundersökningar. Bakgrunden till programmets start var det faktum att medan komparativa databanker börjat byggas upp vad gällde studier av inkomstfördelning, socialpolitik, social mobilitet m m, led den jämförande attitydforskningen fortfarande brist på goda komparativa data. Det sågs därför som angeläget att påbörja ett internationellt datasamarbete även på detta område.
Som framgår av tablå 1 har programmet vuxit snabbt och omfattar nu över fyrtio länder i sex världsdelar. Alla större länder från den västliga politiskt-ekonomiska sfären verkar inom ISSP. Ett antal länder från det forna östblocket, samt några länder i Asien och Sydamerika är också representerade. På den afrikanska kontinenten är det i dagsläget enbart Sydafrika som är medlem.
Genom ISSP:s bredd skapas möjligheter till jämförelser i en rad dimensioner, mellan Sverige och andra EU-länder, mellan Västeuropa och nya världens länder USA, Canada, Australien och Nya Zeeland, mellan Väst- och Östeuropa, eller mellan mer eller mindre utvecklade industriländer. Det finns alltså möjligheter att både jämföra länder som har en likartad samhällsstruktur och historia, och länder som skiljer sig påtagligt från varandra.
Norden
Danmark, Finland, Norge, Sverige
Europa (ej Norden)
Frankrike, Storbritannien, Italien, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Irland, Schweiz, Spanien, Portugal, Cypern, Belgien, Ryssland, Slovakien, Slovenien, Bulgarien, Lettland, Polen, Tjeckien, Ungern, Israel
Nord/Sydamerika
USA, Canada, Mexico, Brasilien, Chile, Venezuela, Uruguay, Dominikanska republiken
Australien/Asien
Australien, Nya Zeeland, Japan, Bangladesh, Filippinerna, Taiwan,
Syd-Korea
Afrika
Sydafrika
1985 The Role of Government I
1986 Social Networks I
1987 Social Inequality I
1988 Family and Changing Gender Roles I
1989 Work Orientations I
1990 The Role of Government II
1991 Religion I
1992 Social Inequality II
1993 Environment I
1994 Family and Changing Gender Roles II
1995 National Identity I
1996 The Role of Government III
1997 Work Orientations II
1998 Religion II
1999 Social Inequality III
2000 Environment II
2001 Social Networks II
2002 Family and Changing Gender Roles III
2003 National Identity II
2004 Social Citizenship I
2005 Work Orientations III
2006 Role of Government IV
2007 Leisure and Sports I
2008 Religion III
2009 Social Inequality IV
2010 Environment III
Som framgår av tablå 2 har attityder på en rad olika områden, s k moduler, undersökts sedan starten 1985. Från och med 1990 har även replikationer genomförts, vilket innebär att såväl jämförelser över tid som mellan länder är möjligt. En intressant data-serie rör Role of Government där det numera är möjligt att studera åsikters förändring över en tjugoårsperiod. Då arbetssättet inom ISSP medför att moduler bestäms ungefär 3 år i förväg, går det inte i dagsläget att med säkerhet veta vilka moduler som kommer att genomföras 2011-2012. En kvalificerad gissning är dock att följande moduler kommer att vara föremål för replikering: Family and Changing Gender Roles (IV) and National Identity (III).
Det svenska deltagandet i ISSP startade 1992 och bedrevs till en början inom ramen för “normala” treårsprojekt. För femårsperioden 1999-2003 erhölls anslag från Riksbankens jubileumsfond och HSFR. Detta stöd hade en mer långsiktig och infrastrukturell prägel då det i huvudsak omfattade datainsamling och dataadministration.
Tack vare förändringen mot längre projektperioder kunde vi arrangera ett av ISSP:s årsmöten, samt, vilket kanske är av större vikt, medverka i utvecklingen av ISSP i en mer substantiell mening. T ex kunde vi åta oss huvudmannaskapet för en s k “drafting group” (forskargrupp som bedriver det huvudsakliga arbetet med utformningen av en undersökning) vid två tillfällen (ISSP 2002 och 2006). Vidare är Sverige medlem av “The Demographics committee” (den arbetsgrupp som kontinuerligt ser över och reviderar uppsättningen av bakgrundsvariabler), samt involverad i ett samarbetsprojekt mellan det ansvariga dataarkivet (ZA, universitetet i Köln) och ett antal medlemsländer där syftet är att förbättra metoder som rör kodning och standardisering av data. För detta ändamål har ett nytt dataprogram för kodning av data utvecklats (The ISSP Wizard), samt att alla medlemsländer är skyldiga att utförligt dokumentera hur samtliga bakgrundsvariabler är konstruerade och kodade.
Det bör också nämnas att varje ISSP-modul har en tydlig teoretisk inramning med relevans för en rad social-vetenskapliga discipliner. Låt oss exemplifiera med ett område som knyter samman sociologi, statsvetenskap och ekonomi, en teoritradition som kan benämnas ”Comparative Political Economy”. ISSP-data erbjuder stora möjligheter att besvara frågeställningar som formulerats inom olika fraktioner av denna teoritradition:
* Den s k historiska institutionalismen där en analytisk tyngdpunkt avser relationen mellan politiska institutioner och politiska mönster och konfliktlinjer i valmanskåren (Steinmo et. al. 1992; Pierson 1994; Rothstein 1998).
* Maktresurs-, welfare state regimes-, och production regimes-skolbildningarna med sin gemensamma betoning på hur skilda typer av välfärdsstatliga arrangemang, arbetsmarknadsregleringar, maktfördelning mellan olika intressegrupper och organisationer, inverkar på opinionsmönster och sociala skiljelinjer mellan grupper (Kitschelt et. al. 1999; O’Connor & Olsen 1998; Pierson 2001 Huber & Stephens 2001; Hollingsworth & Boyer 1997).
* Social capital och social trust teorin med sin betoning på hur sociala nätverk och social tillit har en rad implikationer för nutida samhällens funktionssätt (Putnam 1993, 2000; Rothstein 2003).
Att jämföra attityder internationellt medför en del speciella metodproblem. Internationella jämförelser är aldrig lätta; till och med så till synes givna begrepp som inkomstfördelning eller BNP kan vara svåra att jämföra mellan länder. Problemen är naturligtvis inte mindre när det gäller åsikter och värderingar. Vad man så långt som möjligt vill garantera är att de skillnader som framkommer mellan länder verkligen kan hänföras till reella åsiktsskillnader och i så liten grad som möjligt är metodiska artefakter.
Arbetet inom ISSP är upplagt för att i möjligaste mån undvika dessa metodproblem. Frågeformulären förbereds av en mindre s k “drafting group” bestående av sex medlemsländer. Vid valet av dessa eftersträvas en så bred kulturell sammansättning som möjligt. Gruppens förslag presenteras därefter på årsmötet inför samtliga medlemmar och diskuteras och revideras där ingående. Utöver detta uppmuntras kommunikation mellan “drafting group” och övriga medlemsländer fortlöpande under arbetet med att färdigställa frågeformuläret. Arbetssättet innebär att problem i översättningar och kontexter kan tas upp och bearbetas i ett tidigt skede. Vidare bygger konstruktionen av frågeformulär på tidigare kunskap. I de fall äldre data är tillgängliga (t ex när en modul replikeras) brukar dessa analyseras noggrant för att säkerställa att överensstämmelsen mellan teoretiska begrepp och empiriska indikatorer är tillfredsställande. I de fall nya frågor konstrueras är det brukligt att dessa validitetstestas innan de vinner inträde i undersökningsmodulen.
Arbetsspråket inom ISSP är brittisk engelska och översättningar till övriga språk sköts av de nationella teamen. Utöver attitydfrågorna ingår även en mängd standardiserade bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, etnicitet, yrke, utbildning, inkomst, boendeort, familjeförhållanden, religion, et. cetera. Både vad gäller översättning och standardisering av bakgrundsvariabler pågår en fortlöpande metodutveckling inom ISSP, där erfarenheter från tidigare moduler ger underlag för förbättring av rutinerna. ISSP arbetar aktivt för att synliggöra de specifika problem som hänger samman med komparativ forskning och detta har resulterat i ett antal publikationer (för färska bidrag se t ex Harkness et. al. 2003; Hoffmeyer-Zlotnik & Wolf 2003).
Mättekniskt sett är bakgrundsvariablerna både omfattande och av hög kvalitet, vilket innebär att ISSP-data även kan användas för studier av exempelvis social mobilitet och röstande. Sammanfattningsvis kan man säga att ISSP - till skillnad från många andra jämförande attitydstudier - är ett genuint internationellt och demokratiskt samarbete ända från de första utkasten till leverans av datafiler.
Undersökningarna genomförs som drop-offs till större nationella undersökningar, som postenkäter eller som besöksintervjuer. I det svenska fallet har postenkäter visat sig ge tillfredsställande resultat, varför det av kostnadsskäl finns anledning att hålla fast vid denna metod. Tidigare svenska datainsamlingar har skötts av SCB och SIFO. Erfarenheterna av dessa samarbeten är mycket goda. Ett nyligen initierat samarbete mellan SIFO och ansvariga forskare med syfte att höja svarsfrekvensen i de svenska undersökningarna ledde till förändrade rutiner vad gäller introduktion och uppföljning av respondenterna under datainsamlingsprocessen. Svarsfrekvenserna förbättrades märkbart och är nu i paritet med de svarsfrekvenser som nås inom ESS-Sverige (European Social Survey).
Datainsamlingarna genomförs med respondenternas informerade samtycke. Dessa erbjuds också möjlighet att ta del av resultaten från undersökningen. Datafiler erhålles i helt avidentifierad form där det är omöjligt att identifiera enskilda individer. Materialet nyttjas endast för forskningsändamål. De etiska krav man kan ställa på undersökningar av det här slaget är alltså väl tillfredsställda.
Datafilerna deponeras vid centralarkivet i Köln (ZA), Kölns universitet, och sammanställs där eller vid det spanska dataarkivet knutet till CIS/ASEP, Madrid, till en gemensam jämförbar datafil för varje undersökning. Data är därefter fritt tillgängliga, inte bara för deltagare i ISSP utan för alla forskare och dataarkiv. Reglerna för datadeponering är stränga: den som två år i rad ej deponerat data inom föreskriven tid förlorar rösträtten intill dess att ett adekvat datamaterial deponerats. Den löpande administrationen av ISSP sköts av sekretariatet, vilket f n ligger vid Norsk samhällsvetenskaplig datatjänst (NSD), Universitetet i Bergen, Norge. Kostnaderna för detta ligger helt på NSD, liksom kostnader för dataarkivet ligger på ZA. Det finns ingen gemensam ISSP-budget, utan datainsamlingar och resor betalas av de nationella grupperna.
Vid Sociologiska institutionen har under det senaste decenniet uppstått en produktiv forskningsmiljö kring studier av attityder och värderingar. Aktuell forskning där ISSP utgör kärnan av empirin spänner över följande områden:
Forskningsområdet har ytterligare förstärkts genom att forskare vid Sociologiska institutionen i Umeå och statsvetenskapliga institutionen i Göteborg inlett ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med stöd av Riksbanken och FAS: Välfärdsstatens politiska sociologi: institutioner, skiljelinjer, preferenser (ISP-programmet).
Den allmänna samhällsvetenskapliga fråga som de Umeå-baserade analyserna av ISSP-materialet söker belysa är hur nationella institutioner och traditioner bidrar till att formera människors attityder. Inom den komparativa statsvetenskapliga-sociologiska traditionen har man fokuserat på hur skilda institutionella arrangemang tenderar att skapa olika typer av intressegemenskaper och attityder (Kitschelt et. al. 1999; O’Connor & Olsen 1998; Pierson 2001; Rothstein 1998; Steinmo et. al. 1992). De attityder till olika samhällsförhållanden som individer och grupper utvecklar följer inte på något automatiskt vis ur deras strukturella position. De är också en produkt av de traditioner och institutioner som etablerats i det samhälle de lever. Genom dessa har vissa förhållanden kommit att framstå som normativt riktiga eller till och med som de enda möjliga.
Ett fruktbart sätt att empiriskt belysa detta är genom länderjämförelser. Härigenom finns en möjlighet att analysera i vilken utsträckning attitydmönster man finner är unika för ett visst land, eller snarlika dem man finner i andra länder. Förklaringar till skilda attitydmönster kan grundas i de institutionella ordningar som återfinns i olika länder. Genom att jämföra länder ökar man också den samhällsvetenskapliga förståelsen för det egna landet: vad som är karaktäristiskt för det svenska samhället kan bara fastställas genom jämförelser med andra länder som på olika sätt skiljer sig från eller liknar Sverige. En central ambition är att söka fastställa de verksamma mekanismerna på attitydformeringens område. På vilket sätt inverkar olika sociala och politiska skiljelinjer på attityders formering? Hur är institutioner egentligen verksamma ifråga om att strukturera attityder? På samtliga av dessa punkter erbjuder datamaterialet från ISSP stora möjligheter genom sin bredd både ifråga om länder och undersökta områden.
Låt oss slutligen kortfattat sammanfatta vad vi anser vara de centrala argumenten för en fortsatt medverkan inom ISSP:
* Data från ISSP har använts för att belysa frågeställningar som utvecklats inom en rad teoritraditioner.
* ISSP har ett brett utbud av undersökningsmoduler och därför kan ett vitt spektrum av attityder analyseras. Varje undersökningsmodul är relativt omfattande och har en tydlig teoretisk inramning. Genom sin uppläggning strävar ISSP att både gå på bredd och djup.
* Genom att ISSP omfattar länder utanför Europa samt även länder utanför den västliga ekonomisk-politiska sfären är det möjligt att både jämföra länder som har en likartad samhällsstruktur och historia, och länder som påtagligt skiljer sig från varandra.
* ISSP har en uppsättning bakgrundsvariabler av god kvalitet. Analyser av ISSP-data kan därför bidra till att utveckla förståelsen av vilka grundläggande konfliktaxlar som karaktäriserar nutida industrisamhällen inom skilda attityddomäner.
* Data är fritt tillgängliga för forskarsamhället. Denna strategi har lett till en spridning av data över förväntan. Stränga regler för datadeponering innebär att undersökningar blir tillgängliga relativt snabbt. Vidare främjar den fria tillgången på data god forskningsetik i det avseendet att resultat kan kontrolleras och omanalyseras av andra forskare. Balansen mellan kostnader för datainsamling relativt produktion i form av vetenskapliga publikationer torde dessutom vara mer gynnsam i dataaltruistiska projekt som ISSP jämfört med de flesta andra surveybaserade undersökningar där data används företrädesvis av de som erhållit stöd för undersökningen ifråga.
* Utöver datas goda kvalitet och tillgänglighet för forskarsamhället, är en av ISSP:s stora förtjänster att möjligheterna till jämförelser över relativt långa tidsperioder ökar. Redan nu kan vissa attityder jämföras under fyra tidsperioder vilka tillsammans täcker ungefär två decennier.
I jämförelse med andra internationella projekt framstår ISSP som det mest omfattande vad gäller kombinationen av ländersammansättning, undersökningsmoduler och tillgängligheten av data över tid. Det är därför angeläget för svensk samhällsvetenskap att det svenska deltagandet i ISSP kan upprätthållas.
Harkness, J. A., van de Vijver, F. J. R., Mohler, P. Ph. (2003) (eds.), Cross-Cultural Survey Methods. Hoboken, NJ: Wiley.
Hoffmeyer-Zlotnik, J. and Wolf, C. (2003) (eds.), Advances in Cross-National Comparison: A European Working Book for Demographic and Socio-Economic Variables. New York: Kluwer & Plenum.
Hollingsworth J R & R Boyer (1997) Contemporary Capitalism. The Embeddedness of Institutions. Cambridge: Cambridge University Press.
Huber E & J D Stephens (2001) Development and Crisis of the Welfare State. Chicago: University of Chicago Press.
Kitschelt, H; P Lange; G Marks & J D Stephens (red) (1999) Continuity and Change in Contemporary Capitalism. Cambridge University Press.
O’Connor, J S & Olsen, G M (eds.) (1998) Power Resources Theory and the Welfare State. Toronto: Toronto University Press.
Pierson P (1994) Dismantling the Welfare State. Cambridge: Cambridge University Press.
Pierson, P (ed.) (2001) The New Politics of the Welfare State. Oxford: Oxford University Press.
Putnam, R. D. (1993) Making Democracy Work. Princeton: Princeton University Press.
Putnam, R. D. (2000) Bowling Alone. The collapse and revival of American community, New York: Simon and Schuster.
Rothstein, B (1998) Just Institutions Matter. The Moral and Political Logic of the Universal Welfare State. Cambridge: Cambridge University Press.
Rothstein, Bo & Sven Steinmo (Red) (2002) Restructuring Politics. Institutional Analysis and Challenges of the Welfare State. New York: Palgrave.
Rothstein, B. (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS.
Smith, T (2007) The 2007 ISSP Bibliography: A Report. NORC: University of Chicago.
Steinmo, S; K Thelen & F Longstreth (eds.) (1992) Structuring Politics. Historical Institutionalism in Comparative Analysis. Cambridge: Cambridge University Press.
