Systeminflammatorisk respons vid kolorektal cancer – samspel mellan värd och tumör

Projektbeskrivning

Bakgrund

Kolorektal cancer (CRC) är med ca 6500 nya fall per år den näst vanligaste cancerformen i Sverige bland såväl män som kvinnor. Samtidigt som incidensen ökat i västvärlden har överlevnaden förbättrats och ligger i Sverige över 60 % efter 5 år. De tre dominerande faktorerna för död i CRC är spridning av sjukdomen med fjärrmetastaser eller lokalrecidiv samt kirurgiska komplikationer, varav anastomosläckage anses allvarligast. Trots detta är CRC den tredje mest dödliga cancersjukdomen i världen sett till antal.

Det finns studier som visar att vänstersidig koloncancer har en bättre överlevnad än högersidig. Flera av de viktigaste tumörmarkörerna vid CRC ökar i förekomst från rektum till högerkolon. Exempel på sådana är fenotypen CpG island methylator, mikrosatellit- instabilitet och BRAF-samt KRAS-mutation. CIMP-high CRC anses associerad till MSI, BRAF-mutation och proximal tumörlokalisation. Dessutom förefaller sannolikheten för uttryck av flera tumörmarkörer öka vid förekomst av andra tumörmarkörer vilket särskilt verkar gälla för MSI. CRC klassificerad som MSI uppvisar generellt en mer uttalad lokal immunrespons med ökad infiltration av immunceller intratumoralt och dessa har en bättre överlevnad vid TNM stadium I-III.

Patienter med CRC som uppvisar systeminflammatorisk respons (SIR) indikerad av förhöjd nivå av C-reaktivt protein (CRP) preoperativt har däremot en betydligt sämre prognos. Förklaringen till varför patienter med en starkare lokal immunrespons uppvisar bättre prognos än de med SIR kan ligga i skillnader mellan molekylära subtyper av CRC.

Målsättningen med avhandlingsarbetet är att belysa följande frågeställningar:

1. Kan det vara så att CRC med högst grad av SIR inte tillhör CMS1 och att SIR är negativt korrelerat till lokal infiltration av FOXP3+immunceller? Kan detta reproduceras i ett större populationsbaserat material?
2. Föreligger någon relation mellan mutation i KRAS respektive BRAF och SIR?
3. Går det med ett strikt utformat utredningsprogram att identifiera kliniska orsaksbärande karakteristika hos patienter med CRC och SIR i en prospektiv studie?
4. Går det att i en prospektiv kvalitativ studie identifiera karakteristiska effekter av SIR hos värden?