Forskningsprojekt Dagligen utsätts ett stort antal människor i såväl arbete som på fritid för vibrationer som kan påverka komfort, hälsa och välbefinnande på ett negativt sätt. Vibrationer är därför uppmärksammat som ett stort arbetsrelaterat problemområde.
Syftet med nätverket är att sammanföra forskare i Sverige som bedriver forsknings- och utvecklingsprojekt inom området exponering och effekter av hand-arm och helkroppsvibrationer. Det nuvarande kunskapsläget inom olika delar av problemområdena, forskningsprojekt med nya frågeställningar samt behov av utbildning och läromedel skall identifieras och diskuteras. Nätverkets arbetssätt kommer att vara nationella forskarmöten med fokus på specificerade frågeställningar. Nätverket och dess aktiviteter kommer att presenteras på en egen hemsida.
Finansår , 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016
huvudman: Umeå Universitet, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicin, finansiar: FAS-Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap , y2010: 50, y2011: 100, y2012: 100, y2013: 120, y2014: 150, y2015: 75, y2016: 75,
Nätverkets syfte
Det övergripande syftet med detta nätverk är att sammanföra forskare och forskargrupper i Sverige som bedriver forsknings- och utvecklingsprojekt inom området exponering och effekter av vibrationer inom främst arbetslivet. Inom nätverket skall exempelvis det nuvarande kunskapsläget inom olika delar av problemområdena hand-arm vibrationer (HAV) och helkroppsvibrationer (HKV) diskuteras och sammanställas. Syftet med nätverket är även att forskningsprojekt med helt eller delvis nya angreppssätt och frågeställningar utifrån identifierade behov skall kunna initieras. Syftet är också att diskutera vilka utbildningsbehov som föreligger inom området samt ifall det finns behov av läromedel inom området och i så fall i vilket format (Läroböcker, web-kurser, etc).
Arbetssätt
Huvudinriktningen i nätverkets arbetssätt kommer främst att vara nationella forskarmöten. Vid forskarmötena kommer bland annat följande frågeställningar att behandlas:
- Vilka mekanismer är involverade i utvecklande av neurologiska, vaskulära, muskulära och skeletala symptom vid exponering för vibrationer?
- Nuvarande kunskapsläge med avseende på mätmetoder och mätstrategier i fältstudier.
- Hur skall kunskaper från experimentella studier överföras till en reell arbetssituation?
- Hur kan exponeringen minskas i arbetslivet?
- Preventiva insatser (ex skyddshandskar, mindre vibrerande maskiner, förarstolar, etc).
- Finns behov av differentierade gränsvärden för vibrationsexponering beroende på skadetyp?
- Vad innebär EU:s vibrationsdirektiv för de exponerade och för forskningsområdet?
- Vad vet vi om relationen mellan hälsoeffekter och kroppen absorption av vibrationsenergi?
- Behov av standardisering (ex. kliniska undersökningsmetoder, tekniska mätmetoder, mm)?
- Vilket behov av utbildning inom området finns (ex, högskola, företagshälsovård, mm)
- Vilket behov av informations- och utbildningsmaterial finns?
- Värdering och överföring av kunskap från möten, konferenser, publikationer
- Kombinationseffekter (ex. vid exponering för kyla, buller, ergonomisk belastning och stress)?
Detta är stora och intressanta men samtidigit komplicerade frågor. Det innebär att de nationella forskarmöten som nätverket arrangerar till stora delar kommer att vara ”tematiska”, något som ökar möjligheten att diskutera specifika frågställningar mera djupgående. För att få det hela hanterligt planeras att bilda olika arbetsgrupper inom nätverket med bl.a. följande inriktningar:
- Effekter av exponering på hälsa
- Medicinsk kontroller
- Mätmetoder och mätstrategier i fältstudier
- Behov och design av kliniska studier
- Behov och design av epidemiologiska studier
- Experimentella studier
- Tekniska mätningar och analysmetoder
- Föreskrifter, direktiv och gränsvärden för exponering
- Utbildning och information
- Forsknings- och utvecklingssynnergier
Vid de nationella mötena får arbetsgrupperna presentera förberedda inlägg där det nuvarande kunskapsläget presenteras och också initiera diskussioner om vilka frågeställningar som fortfarande är obesvarade. Denna kunskapsöversikt dokumenteras. Dokumenten läggs ut på nätverkets WEB-sida som PDF-dokument som fritt skall kunna laddas ned utan kostnad för den intresserade. Dessa dokument skall förhoppningsvis utgöra värdefull information för myndigheter som arbetsmiljöverket, företagshälsovården, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och andra vilka arbetar med dessa frågor.
De diskussioner som förs vid nätverksmöten kommer, tillsammans med den dokumentation som presenteras, med stor sannolikhet att initiera idéer till nya forskningsprojekt som med nya eller delvis nya angreppssätt kan generera ny kunskaper inom detta intressanta och viktiga område. Detta är ytterst nödvändigt för att Sverige skall kunna att bedriva fortsatt högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning inom vibrationsområdet såväl nationellt som internationellt. Ett mål med aktiviteterna i detta nätverk är vi skall kunna visa att Sverige som ett av de mest framstående länderna vid kommande internationella HAV- och HKV-konferenser (exempelvis 12th International Conference on Hand-Arm Vibration, Ottawa, Kanada, 13-17 juni 2011).
Minst 1 nätverksmöte om 1 - 2 dagar per år under perioden 2010 - 2012 planeras. Planerade mötesorter är Umeå, Göteborg, Malmö och Stockholm. Deltagare i de olika arbetsgrupperna diskuteras inom nätverket i god tid före det inledande nätverksmötet i slutet 2010. På motsvarande sätt bestäms vilka kunskapssammanställningar eller annat underlag som skall presenteras och vilka frågor som skall diskuteras vid det första mötet 2010 så att det blir väl förberett och effektivt. Resultatet av nätverksmötet 2010 lägger härmed grunden för innehållet i efterföljande nätverksträffar. För möten inom de olika arbetsgrupperna utanför de fysiska nätverksträffar avser vi att använda flerpartsmöten via telefon eller videokonferens i så stor utsträckning som möjligt. Efter år 2012 förväntas nätverket fortsätta att verka inom ordinarie verksamhet vid respektive institution eller motsvarande.
Nätverket bedöms bli av speciellt stor nytta och stöd för de yngre forskarna eller doktoranderna. Nätverket kan härmed bidra till säkra tillväxten inom forskarkåren vilket i sin tur innebär att Sverige under kommande år kan fortsätta att upprätthålla forskning- och utveckling med fortsatt hög kvalité. De seniora forskarna inom nätverket har omfattande och väl upparbetade internationella kontakter vilket kommer att underlätta för de yngre forskarna/doktoranderna att skapa ett bra kontaktnät.
En fråga som behöver diskuteras är ifall det finns ett behov av utbildningsinsatser på olika nivåer inom området. De kunskapssammanställningar och annat underlag som nätverket förväntas ta fram kan komma att ligga till grund för olika former av läromedel, exempelvis en svensk lärobok dedikerad för området "Vibrationer i arbetsmiljön", webbaserade kurser, informationsfoldrar, etc. Om en lärobok kommer till stånd kommer det att vara en editerad upplaga med editorer ansvariga för olika områden, t.ex. yrkeshygieniska mätningar, experimentella studier, kliniska effekter, epidemiologi, och tekniska mät- och analysmetoder. Läroboken kan användas vid yrkesmedicinska kliniker och institutioner, företagshälsovården, myndigheter och andra intressenter.
Nätverket kommer att producera en egen hemsida (preliminärt www.vibnet.se) med nätverkets koordinator som web-master. Hemsidan skall göras så ”fyllig” som möjligt med hög uppdateringsfrekvens, allt för att skapa ett intresse för att besöka den ofta. Några exempel på innehåll på hemsidan är presentation av forskare, forskargrupper, pågående forskningsprojekt, referenser till nya publikationer, sammanfattningar av nätverkets översikter, föreskrifter och gränsvärden, internationellt, konferenser och workshops, frågor och svar, mm. På hemsidan kommer det även att finnas ett speciellt diskussionsforum som är öppet för nätverkets deltagare via inloggning. Där kan diskussioner kring aktuella ämnen nå alla inom nätverket på ett effektivt sätt.
