Forskningsprojekt I projektet studeras den föreningsbaserade missionen och i synnerhet Svenska missionssällskapets utbildningsaktiviteter – mission, skolor och barnhem – riktade mot samiska barn och ungdomar i Sverige under perioden 1835 till ca 1920.
Syftet med projektet är att stärka kunskapen om den föreningsbaserade missionen och i synnerhet om Svenska missionssällskapets utbildningsaktiviteter riktade mot samiska barn och ungdomar i Sverige under perioden 1835 till ca 1920. Projektet inkluderar tre delstudier. Den första undersöker missionsskolningens framväxt och förändring på en ideologisk och organisatorisk nivå. Den andra studien syftar till att undersöka missionsskolningens inre praktik och pedagogiska drivkrafter och den tredje delstudien behandlar skollärare som kunskapsförmedlare om det samiska till en bredare allmänhet.
År 1839 startade Svenska missionssällskapet (SMS) sina tre första skolor för samiska barn och ungdomar. Det blev inledningen på en drygt 70-årig period av utbildningsverksamhet riktad mot samer i de svenska delarna av Sápmi. Från slutet av 1830-talet och fram till nomadskolereformen 1913 drev SMS uppemot tio parallellt aktiva skolinrättningar och barnhem på framför allt sydsamiskt område. En skola drevs även i den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien. Genom att utvidga den fasta skolverksamheten, och samtidigt bedriva kringresande mission bland samiska hushåll, blev sällskapet snart ledande vad gäller svenska utbildningsinsatser riktade mot samer. Som en direkt konsekvens av nomadskolans införande och den svenska folkskolans utbyggnad avvecklades dock sällskapets skolor och barnhem. Den avvecklingsprocessen var färdig omkring 1920.
Det här projektet syftar till att stärka kunskapen om den föreningsbaserade missionen och Svenska missionssällskapets utbildning riktade mot samiska barn och ungdomar i Sverige under perioden 1835 till ca 1920. Projektet inkluderar tre delstudier. Den första undersöker missionsskolningens framväxt och förändring på en ideologisk och organisatorisk nivå. Den andra studien syftar till att undersöka missionsskolningens inre praktik och pedagogiska drivkrafter och den tredje delstudien behandlar skollärare som kunskapsförmedlare om det samiska till en bredare allmänhet.
Tillsammans bidrar de tre delstudierna till att ge sammanhållen kunskap om samisk utbildning i den föreningsbaserade missionens regi under den aktuella perioden. Sådan kunskap är viktig för att vi ska få en bättre förståelse av samisk utbildningshistoria och av relationen mellan samer och majoritetssamhället under en betydelsefull period i det svenska utbildningsväsendets modernisering. Kunskapen är även viktig för kulturella och politiska processer som pågår idag, processer inom vilka kunskap om utbildning och dess historiska inverkan på ursprungsbefolkningar behövs.
