Doktorandprojekt I det här projektet studerar vi immunförsvaret i livmodern. Hur celler från modern och embryot samverkar är av betydelse för en framgångsrik och frisk graviditet samt ett välmående barn. Studier på kvinnor som är mottagare av spermiedonation utgör en särskild möjlighet att undersöka de processer som leder till tolerans mot fostret och en framgångsrik infästning av moderkakan.
Syftet med detta projekt är att studera immunologiska mekanismer som är involverade vid toleransutveckling mot fostret under graviditeten. Vi hoppas kunna klargöra mekanismer som är involverade vid utveckling av moderkakans funktion, blodtryckssjukdomar under graviditet, tillväxthämning och fosterdöd. Vi undersöker den immunologiska miljön på flera nivåer hos personer som ännu inte blivit gravida samt hos individer som genomgår fertilitetsbehandlingar med särskilt fokus på kvinnor som använder donerade spermier.
För att en graviditet ska bli framgångsrik är det essentiellt att kvinnans immunförsvar tillåter närvaro av fostret som delvis består av främmande vävnad. I livmodern möts celler från fostret och kvinnan och immunologiska mekanismer påverkar hur moderkakan fäster in i livmoderväggen. Vid ett flertal tillstånd som blodtryckssjukdomar, tillväxthämning, för tidig avlossning av moderkakan och fosterdöd är infästningen oftare ytlig. Något som verkar minska risken för blodtryckssjukdomar under graviditet är en längre tids exponering för den blivande biologiska pappans vävnader. Tidigare aborter och graviditeter har en skyddande effekt, som försvinner vid byte av partner. Graviditeter med donerade spermier eller ägg kan öka risken att drabbas. Hur moderns immunförsvar förändras vid exponering för mannens främmande antigen är oklart.
Syftet med projektet är att studera vad som sker med den immunologiska miljön vid exponering för en ny individ. Genom experimentella studier kommer vi studera den immunologiska miljön i livmodern genom insamling av mensblod med menskoppar. Vi kommer bl.a. jämföra miljön innan samt efter reproduktionsmedicinsk behandling med donator.
Vår förhoppning är att klargöra immunologiska mekanismer som är involverade vid utveckling av tolerans mot främmande vävnader i form av ett foster. På så vis kan vi komma ett steg närmare att förstå tillstånd som blodtryckssjukdomar, tillväxthämning och fosterdöd som är relaterade till en otillräcklig anläggning av moderkakan. I höginkomstländer skulle ökad kunskap i området kunna leda till att infertilitetsbehandlingar optimeras. För kvinnorna i låginkomstländer, som drabbas hårdast, är varje steg i riktning mot lägre mödramortalitet ett viktigt kliv.
