Forskningsprojekt Projektet undersöker huruvida studiecirkelaktivitet är knuten till upplevelsen av social tillit och graden av medborgerligt inflytande.
Studiecirkens användning för bildning och demokrati under 1900-talet har medfört att den kommit att bli ett kännetecken för en svensk folkrörelseförankrad demokratitradition. Studiecirkeln har utpekats som en viktig komponent i det sociala kapitalet i vårt land. Folkrörelserna och deras bildningsverksamhet lyfts gärna fram som demokratins vågbrytare. Syftet med studien är att undersöka orsaker till att studiecirkeln har olika ställning i två Norrlandslän – Västerbotten och Jämtland, hur dessa förhållanden har utvecklats under 1900-talet samt vilka konsekvenser skillnader i dessa avseenden har haft och idag har för studiecirkelns roll.
Studiecirkeln är ett klassiskt instrument inom svensk folkbildning. Dess omfattande användning för bildning och demokrati under 1900-talet har medfört att den kommit att bli något av ett kännemärke för en svensk folkrörelseförankrad demokratitradition. Studiecirkeln har också utpekats som en viktig komponent i det sociala kapitalet i vårt land. Folkrörelserna och deras bildningsverksamhet lyfts gärna fram som demokratins vågbrytare i opposition mot ett tidigmodernt konservativt och paternalistiskt samhällssystem.
Det finns emellertid stora skillnader i cirkeldeltagande mellan olika landsändar, även i delar av landet som i övrigt präglas av förhållandevis likartade villkor. Exempelvis deltar västerbottningarna i studiecirklar i nästan dubbelt så stor utsträckning som jämtlänningarna. Betyder detta också att det sociala kapitalet skiljer sig åt i motsvarande mån eller finns det andra sätt som det sociala kapitalet reproduceras. Varför finns det skillnader i cirkeldeltagande och vilken roll spelar egentligen studiecirkeln för det sociala kapitalet?
Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till att studiecirkeln har olika ställning i två Norrlandslän – Västerbotten och Jämtland, hur dessa förhållanden har utvecklats under 1900-talet samt vilka konsekvenser skillnader i dessa avseenden har haft och idag har för studiecirkelns roll i förhållande till andra sätt att generera och reproducera socialt kapital.
Undersökningen bedöms ha stor betydelse både inomvetenskapligt och för en bredare allmänhet. Den är direkt relevant för den internationella forskningen om socialt kapital och för frågan om hur denna gestaltar sig i en svensk kontext.
Vi räknar också med att gentemot folkbildningen men också i förhållande till samhället i stort kunna tillhandahålla nya insikter om den svenska folkrörelse- och studiecirkeldemokratins karaktär. Genom att vi har möjlighet att anlägga ett mer kritiskt och prövande förhållningssätt än vad som hittills varit fallet räknar vi med att kunna generera ny kunskap av betydelse för folkrörelsedemokratins självförståelse.
Projektet utförs av Anders Lidström, professor i statsvetenskap, samt Stefan Gelfgren, lektor i idéhistoria, och kombinerar alltså statsvetenskapliga och idéhistoriska perspektiv. Studien kommer därmed att kunna lämna värdefulla bidrag till förståelsen av folkbildningens roll för samhälle och individ samt för den demokratiska utvecklingen.
/Ämnen: Idé- o lärdomshistoria / Idéhistoria, Statsvetenskap)
