Relativt lite uppmärksamhet har ägnats frågan om i vilken utsträckning som organisationer utnyttjar specifika strategier och rutiner för att förbättra äldre medarbetares möjligheter till ett förlängt och hållbart arbetsliv. Samtidigt har forskare efterlyst åtgärder på nationell och organisatorisk nivå för att upprätthålla äldre anställdas konkurrenskraft, motivation och förmåga att fortsätta arbeta i hög ålder (Truxillo et al. 2015). Därför behövs mer kunskap om olika hur organisationer i Sverige hanterar frågan om äldre medarbetares möjligheter till ett förlängt arbetsliv. Vidare har studier visat att vissa organisationer tenderar att se äldre anställdas kompetens och expertis som en viktig tillgång som är värd att behålla, medan andra utifrån mer stereotypa bilder ser på äldre arbetskraft som t.ex. mindre produktiva och motiverade (Henkens 2005, OECD 2017). Med utgångspunkt i tidigare resultat av äldre anställdas möjligheter och motivation till att arbeta i sen ålder (Stattin & Bengs 2021, Jonsson et al. 2021), kommer detta projekt att genomföra en nationell kartläggning av såväl stora som små, offentliga och privata organisationers aktiviteter, strategier och rutiner för att behålla äldre medarbetare. Projektet undersöker också i vilken utsträckning som sådana åtgärder interagerar med medarbetares syn på pensionsåldern och faktisk pensionsålder?
En aktuell fråga i relation till äldre arbetskraft är det faktum att covid-19-pandemin inneburit en snabbare övergång till digitalt arbete för både anställda och arbetsgivare. Detta skifte kan förstås som en del av en möjlighetsstruktur för både arbetsgivare och anställda där digitalt arbete kan fungera som ett medel för ett förlängt arbetsliv genom ökade möjligheter till flexibilitet och nya arbetsuppgifter. Tidigare studier identifierar dock äldre som en riskgrupp för utanförskap när arbetsplatser, och samhället i stort, digitaliseras (Hunsaker & Hargittai 2018). Därmed kan digitaliseringen påverka möjligheterna till ett förlängt arbetsliv både positivt och negativt. Därför, och som ett andra syfte i detta delprojekt, utforskar denna studie, arbetsgivares och anställdas strategier i relation till äldre arbetstagare och digitalisering, särskilt om digitala lösningar kan fungera som ett medel för ett förlängt arbetsliv.
