Social omsorg och digital teknik i kommunal hemtjänst till äldre: en studie av digitaliseringens betydelse för brukares situation, biståndsbedömning och omsorgsprocesser
Forskningsprojekt
I projektet undersöks vad digitalisering innebär i kommunal hemtjänst för äldre brukare, biståndshandläggning och omsorgsprocesser. Projektet kan bidra till en digitalisering som medvetet väger samman brukares, personalens och ledningens behov och perspektiv. Resultaten kan hjälpa beslutsfattare vid prioritering, val av digitala insatser, organisering och strategier för kompetensförsörjning.
En av samhällets största välfärdsutmaningar är hur vi trots en åldrande befolkning ska kunna erbjuda en trygg och värdig äldreomsorg och samtidigt hantera svårigheter gällande personalförsörjning, kunskap och kompetens. Stora förhoppningar ställs på digitalisering som en lösning för att förbättra och utveckla äldreomsorgen men det finns för lite kunskap om vilka konsekvenser digitaliseringen kan ha för brukare, omsorgspersonal och chefer. Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp med expertis inom social omsorg, socialt arbete och informatik.
Projektet syftar till att undersöka vad digitalisering i kommunal hemtjänst till äldre innebär, med fokus på brukares situation, biståndshandläggning och omsorgsprocesser.
Varför studera detta?
Projektet anknyter till två större aktuella utmaningar som Sveriges välfärdssystem står inför och som har identifierats på nationell nivå. Den ena utmaningen rör målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitalisering för att erbjuda människor en jämlik och effektiv socialtjänst och hälso- och sjukvård som ska vara användbar, tillgänglig och säker för den enskilde. Den andra utmaningen rör det långsiktiga arbetet med att anpassa framtidens äldreomsorg med rekryteringsproblem och kompetensbrister, för att så effektivt som möjligt möta den demografiska och tekniska utvecklingen.
Digitaliseringen har från statligt håll beskrivits som den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället, särskilt poängteras betydelsen för äldreomsorgen. Digitaliseringen beskrivs både som en möjliggörare för ökad kvalitet i insatserna, och en lösning på en kommande arbetskraftsbrist där personalen med teknikens hjälp kan frigöra tid till uppgifter som möten, samtal och närvaro vilket förväntas gynna brukarnas trygghet. Men det är viktigt att digitalisering införs med varsamhet, och att olika typer av teknik utvecklas och införs utifrån de faktiska behov som arbetstagare och brukare har, för att bli så ändamålsenlig som möjligt. Därför är det viktigt att genomföra detta forskningsprojekt.
Hur går forskarna till väga?
Projektet genomförs genom att digitalisering i kommunal hemtjänst till äldre brukare (65+) studeras i tre kommuner som ligger extra långt fram rörande digitalisering. I projektet studeras därför kommuner som har digitaliserat i flera avseenden, både rörande teknik som ersätter personal och som primärt syftar till att höja kvaliteten för de äldre.
För att besvara projektets frågeställningar genomförs tre delstudier där olika datainsamlingsmetoder används:
1 Enskilda intervjuer om brukares erfarenheter och åsikter om beviljade digitala insatser,
2 Deltagande fotointervjuer om personals berättelser om omsorgsprocesser,
3 Webbenkät om personals kunskaper och attityder till digitalisering.
Vad kan vi lära av projektet?
Projektet kan ge ny kunskap om vad digitalisering innebär för:
- brukares inflytande, självständighet och delaktighet,
- biståndshandläggares och enhetschefers uppfattningar om brukares behov, beslut om och utformning av insatser,
- hemtjänstpersonalens arbete vad gäller handlingsutrymme, interaktion med brukare och ansvar för insatserna,
Dessutom kan projektet ge kunskap om hur olika tekniksyner, genus och etnicitet kommer till uttryck vid digitalisering i hemtjänsten, samt vad hemtjänstens organisatoriska förutsättningar betyder för användning av digital teknik.
Den nya kunskapen kan bidra till en digitalisering som medvetet väger samman brukares, personals och ledningens behov och perspektiv. Resultaten kan hjälpa beslutsfattare vid prioritering, val av digitala insatser, organisering och strategier för kompetensförsörjning.