Forskningsprojekt Projektet adresserar utmaningen att förvalta och modernisera gamla fastigheter genom digitalisering för att optimera drift, underhåll och användningen av offentliga lokaler. Genom sensorer som samlar data om den faktiska verksamheten i lokalerna kommer projektet bidra till nya fastighetstjänster inom området sakernas internet (Internet-of-Things, IoT) för offentliga verksamheter.
Projektets huvudsakliga mål är att med utgångspunkt i offentliga aktörers behov som kartlagts under steg 1 samla sensortillverkare, systemleverantörer, behovsägare och akademi i syfte att lösa behov och verifiera framtagna lösningar i olika referensinstallationer som en grund för skalning. Projektet kommer specifikt att adressera funktionella VA (vatten och avlopps) system, effektivt underhåll och optimerad lokalanvändning. Konkret så kommer olika trådlösa sensorer att installeras hos Umeå kommun, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting och Norsjö kommun för att mäta den faktiska användningen av lokalerna och andra underhållsrelaterade variabler såsom nivåer tankar och avloppsbrunnar. Vidare kommer Umeå energi att sätta upp ett öppet innovationslabb för att kunna utveckla och testa smarta fastighetstjänster i en verklig laborationsmiljö, i labbet kommer projektet att genomföra studentprojekt och hackatons och en ny tjänst riktad till bostadsrättsföreningar kommer att utvecklas. Projektet kommer också att sätta upp en IoT-miljö hos Umevatoriet i syfte att sprida kunskap om IoT och offentlig sektor till barn, ungdomar och allmänhet. Med aktörer samlade i projektet som tillsammans förvaltar drygt 1 700 000 m2 offentliga lokaler finns en bred och djup förankring mot offentliga aktörers behovsbild inom området. Därtill samlar projektet aktörer såsom Umeå energi, UmeFast, Elektroniksystem, Indentive och Fält Communication (ägt av Telia) som alla vill utveckla, drifta och förvalta smarta fastighetstjänster. Som akademisk part deltar Umeå universitet.
Vinnova
Umeå kommun, Umeå Energi, Västerbottens läns landsting, Norsjö kommun, Elsys, Indentive, Fältcom, Umefast och Vakin
Umeå är idag en av världens mest uppkopplade städer där alla hushåll erbjuds bredbandsuppkoppling och man har skapat många hotspots på publika platser för att människor alltid ska ha nätacess. Genom ett trådlöst IoT-nät (LoRa) så har staden förtätats än mer vad gäller trådlös uppkoppling av saker (sensorer). Umeå kommun har sedan tidigare arbetat i olika projekt med att koppla upp olika saker såsom soprum, larm inom hemtjänsten och bostäder. Dock har det saknats en koordinerad ansats där verksamheterna fått driva utvecklingen utifrån behov, och det har saknats kunskap om utvecklingen inom trådlösa sensorer. Som utgångspunkt har en behovsanalys gjorts där utmaningar identifierats kopplat till smarta fastighetstjänster.
Överlag adresserar fastighetstjänster tre områden: funktionella VA-system, effektivt underhåll och optimerad resursanvändning.
Funktionella VA-system adresserar behovet att i realtid kunna mäta bräddning i avloppsbrunnar vilket inträffar när det är för stort flöde i avloppssystemet och förorenat avloppsvatten måste släppas ut i vattendrag (om avloppsvattnet inte släpps ut i vattendrag kommer det att tränga upp i källare i fastigheter). Genom att mäta när bräddning sker kan flöden delvis styras om för att minska utsläppen i vattendrag, dessutom kan siffrorna användas som underlag för rapportering till Länsstyrelsen.
Effektivt underhåll fokuserar på tillståndsbaserat underhåll av fastigheter viket inkluderar lokalvård. Underhåll kan grovt sett delas in i avhjälpande och förebyggande underhåll där avhjälpande underhåll utförs efter att skadan inträffat och förebyggande underhåll sker innan en skada uppstått. Förebyggande underhåll kan ske genom planerat och tillståndsbaserat underhåll. Planerat underhåll är exempelvis att städa enligt ett förutbestämt schema medan tillståndsbaserat underhåll är att städa utifrån nedsmutsning. Ett bra underhållet i en fastighet underlättar ägandet och förvaltandet. Risken för akuta oförutsedda utgifter minskar och den totala kostnaden för underhåll minskar eftersom en tidig underhållsinsats oftast är billigare än en senare. Genom sensorer som mäter olika tillstånd i en fastighet kan sensordata utgöra en grund för tillståndsbaserat underhåll, något vi i detta projekt kommer att adressera.
Optimerad lokalanvändning adresserar behovet att bättre nyttja de offentliga lokaler som finns. Till exempel vid Umeå universitet har man som målsättning att öka antalet studenter med 1000 st utan att behöva bygga nya lokaler. Genom att använda sensordata från fastigheten vill vi bidra till nya tjänster både för fastighetsförvaltare och användare/besökare. Genom att fastighetsägaren får en bättre förståelse för hur lokalerna faktiskt används kan dess nyttjande optimeras. Idag är glappet ofta stort mellan den som förvaltar fastigheterna och verksamhetens nyttjande av den. I offentliga lokaler kan glappet mellan planerad användning och faktiskt användning vara stort då verksamheten inte alltid är med vid planeringen/byggandet av fastigheten. Genom bättre kunskap om hur lokalerna faktiskt använts kan dessa data ligga till grund för bättre planering, drift och nyttjande av lokalerna. I detta projekt vill vi också ta med användarna och besökarna av lokalerna då de genom sitt beteende och sin verksamhet är de som kan påverka lokalanvändningen. Genom att följa vilka offentliga lokaler medborgare/besökare i kommunen utnyttjar skapas underlag för en evidensbaserad verksamhetsutveckling. Sensordata kan exempelvis används för att visualisera realtidsinformation i sociala media om hur offentliga lokaler utnyttjas, och blir då startpunkten för en förenklad och fördjupad dialog mellan kommun – medborgare som förhoppningsvis leder till ökad mångfald bland besökare med avseende på kön, etnicitet och ålder, och optimering av offentliga lokaler utifrån faktiska behov.
Som behovsägare i projektet tar vi utgångspunkt i Umeå kommun som förvaltar ca 800 000 m2 lokalyta fördelat på skolor, vård-omsorgslokaler, kultur- och fritidslokaler mm. Förvaltningen av dessa lokaler kräver tydlig och noggrann uppföljning av användningen för att hålla nere energiförbrukningen, säkerställa hälsosam inomhusmiljö och optimera underhållet. Användningen av lokalerna ger till exempel stora förändringar i byggnadens energiprestanda, men beslut om användningen av lokalytan fattas på verksamhetsnivå och inte centralt av fastighetsförvaltaren. I kommunens verksamheter sker dagligen förändringar som påverkar användningen av lokalerna. En lokal eller ett kontor har ventilation, värmetillförsel och underhåll (inkl lokalvård) optimerad för ett visst antal personer. Lokalens prestanda kan snabbt förändras om antalet personer i lokalen ändras. Idag har de flesta av kommunens verksamheter rörliga och flexibla personalgrupper och många tar emot praktikanter och tillfällig personal, utökade barngrupper, tillfälliga event på skolor etc. - förändringar som påverkar inomhusklimat, energilagring och underhållsbehov. För att fastighetsförvaltaren ska kunna följa upp mot den flexibilitet som finns hos verksamheterna behöver man i realtid kunna följa vad som sker i fastigheterna. På marknaden finns idag IoT lösningar värme och ventilationsstyrning genom trådbundna sensorer som lämpar sig väl vid nybyggnationer, men för äldre fastigheter är det kostsamt att i efterhand installera trådbundna lösningar varför behovet av trådlösa sensorer är stort. Vidare är existerande lösningar knutna till leverantörer av ventilationssystem och liknande och tillåter inte fastighetsägaren att själv använda sensordata fritt i andra tjänster och i andra verksamhetssystem.
För att ytterligare verifiera och skala våra fastighetstjänster har vi med Norsjö kommun, Västerbottens Läns Landsting (VLL) Fastighet, Universitetsservice vid Umeå Universitet och Universitetsbiblioteket som behovsägare. Tillsammans förvaltar dessa fyra aktörer närmare drygt 900 000 m2. Dessa behovsägare står inför liknande utmaningar som Umeå kommun och vill hitta sätt att med trådlös teknik samla in data om fastigheternas tillstånd som kan användas för att förbättra underhållet och servicen mot fastigheternas besökare.
Förutom skarpa tester i behovsägarnas lokaler kommer det inom ramen för projektet sättas upp en reell laborationsmiljö i form av ett öppet labb för den smarta fastigheten. Bakom denna satsning står Umeå energi som satsar på smarta fastighetstjänster som ett nytt affärsområde. För att utveckla nya tjänster planerar de därför att bygga upp en laborationsmiljö med en inredd lägenhet där tester ska kunna utföras. Inom ramen för detta projekt ingår att ta fram processer och rutiner för att nyttja labbet och få igång en öppen innovationsverksamhet där medborgare och företag får testa sina idéer.
