Doktorandprojekt Projektet undersöker hur skolans undervisningsideal och materialitet hör ihop. Olika delar av det svenska skolväsendet studeras med fokus på teknik och möbler som använts för undervisning. Den tid som projektet täcker in sträcker sig från1860-talet till åren runt 2010. Doktorandprojektet görs inom forskarskolan PEDASK.
Projektets tre delstudier bygger på antagandet att den materiella formeringen av skolutbildning inte bara är en praktisk eller ekonomisk fråga. Hur skollokaler utformas och möbleras samt hur läromedel och undervisningsteknik väljs ut antas också vara ett uttryck för ideal, normer och attityder som cirkulerar inom skola och samhälle. Detta hänger samman med att skolutbildning sammanför en mångfald av samhälleliga och personliga intressen och motiv. Hur klassrum möbleras eller undervisningsmaterial utformas bidrar därmed till hur kompromisser mellan dessa olika intressen och motiv etableras.
I avhandlingsprojektets första delstudie analyserade jag attityder som synliggjordes när medieteknik tog plats inom undervisning vid svenska gymnasieskolor. Studien är publicerad och utgör min licavhandling (Medieteknik och historieundervisning, 2014). Studiens fokus låg på diskurser relaterade till ämnet historia genom en jämförelse mellan förhållanden runt 2010 och åren vid 1980-talets mitt. Undersökningen utgick från att teknologiers inverkan på mänskliga relationer i stort sett är en följd av social konstruktion.
I avhandlingsprojektets andra delstudie undersöks skolbänkarnas utveckling inom den svenska folkskolan, från 1865 till 1981. Syftet är att identifiera och förstå förändringar över tid av de undervisningsideal som kom till uttryck i offentlig reglering av skolbänkar för svenska folk- och grundskolor. Det huvudsakliga källmaterialet för studien är nationella regleringar från svenska statliga myndigheter angående skolbyggnader, klassrum eller skolmöbler. Sådana gavs ut första gången 1865 och fortsatte ges ut in på 1980-talet.
Avhandlingsprojektets tredje delstudie planeras ta utgångspunkt i den övergripande frågan om hur skolreformer driver fram nya materiella krav. Studien ska undersöka materiella förändringar som drevs fram i samband med enhetsskoleprojektet och etableringen av grundskolan (1949–1972). Enhetsskolan var en försöksverksamhet som föregick bildandet av den svenska grundskolan (1962) och som skulle visa hur det tidigare parallellskolesystemet kunde förenas i en gemensam skolform. Etableringen av grundskolan kan sägas ha fullbordats 1972 då examen från årskurs nio gav behörighet till gymnasiestudier för alla elever.
