Doktorandprojekt Yrkesrollen som skolkurator i svenska skolor beskrivs ofta som ett ensamt uppdrag och med många olika organisatoriska strukturer. Trots en lagstadgad roll inom skolan vittnar forskning om skolkuratorsrollen och skolkuratorers egen beskrivning av sitt arbete som om att det finns oklarheter i yrkesrollen avseende hur det sociala arbetet i skolan skall bedrivas och organiseras.
Syftet med avhandlingsprojektet är att studera skolkuratorers professionella praktik och dess organisatoriska förutsättningar, samt undersöka om det finns variationer i den praktiken och hur skolkuratorsrollen är organiserad i Sverige. Genom att studera den professionella praktiken från både skolhuvudmännens perspektiv och professionens perspektiv förväntas en övergripande bild av skolkuratorers arbete framträda.
I skollagen regleras att det skall finnas tillgång till en samlad elevhälsa bestående av skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens i skolan. Fokus för elevhälsan och skolkuratorer i skolan är förebyggande och hälsofrämjande arbete. Trots ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv inom skolan verkar många skolkuratorer fortfarande arbeta åtgärdande och akutstyrt med enskilda elever. Det finn relativt lite forskning om skolkuratorsrollen och dess praktik. Det är därför av intresse att göra en fördjupad forskning om skolkuratorers praktik med avseende på vad de gör och i vilket kontext de utför sitt arbete och hur på bakrundsvariabler och organisation påverkar deras praktik och yrkesroll.
Syftet med avhandlingen är att studera skolkuratorers professionella praktik och dess organisatoriska förutsättningar, samt undersöka om det finns variationer i den praktiken och hur skolkuratorsrollen är organiserad. För att studera det skolkurativa arbetets praktik och organisation preciseras det i tre frågeställningar:
1. Hur ser skolkuratorers professionella praktik ut?
Vad gör skolkuratorer och hur gör de i praktiken? Finns det skillnader eller variationer i hur skolkuratorer arbetare med avseende på t.ex. utbildningsbakgrund, kön, glesbygd, stad.
2 Hur ser skolkuratorers organisatoriska förutsättningar ut?
Finns det skillnader eller variationer i hur huvudmän har organiserat skolkuratorsfunktionen? Är dessa variationer beroende av om t.ex. huvudmannen är en glesbygdskommun eller tätort?
3. Den tredje frågeställningen rör relationen mellan de två första frågeställningarna. Hur påverkar huvudmannens organisering av skolkuratorsfunktionen den skolkurativa praktiken?
