Forskningsprojekt Projektet undersöker hur lärare och elever i olika skolkontexter tänker om och agerar på skolgården utifrån två perspektiv – skolgården som ett pedagogiskt rum och som ett socialt rum.
Det finns pedagogiska ambitioner och fostransmål knutna till skolgården. Men skolgården betraktas också av tradition som elevernas egna plats i skolan, en plats för lek och rekreation där eleverna kan ”rasa av sig” utan inblandning av vuxna, och en plats där exempelvis kön och ålder förhandlas. Det ter sig inte orimligt att skolans/skolpersonalens pedagogiska ambitioner i praktiken krockar med elevernas intressen vad gäller skolgården. Projektet undersöker hur lärare och elever tänker om detta och hur de agerar i på skolgården till vardags.
Projektet som finansieras av Lärarhögskolan vid Umeå universitet har som syfte att bidra med kunskap om vad det innebär att skolgården inte bara utgör ett elevernas rum för rast och lek utan även ett pedagogiskt rum – en plats för undervisning och fostran. De forskningsfrågor som ställs är:
1. Hur fungerar skolgården som pedagogiskt respektive socialt rum, och vilken betydelse har barnens kön och ålder?
2. Hur stödjer rast- och lekverksamheten respektive den pedagogiska verksamheten på skolgården varandra, och vilka motstridigheter eller spänningar föreligger mellan dem?
Empiriskt undersökts dels vilka föreställningar om skolgården (materiellt och konceptuellt) pedagoger och elever ger uttryck för och dels hur pedagoger och elever använder sig av skolgården, hur de agerar och vilka upplevelser de knyter till den. Studien baseras på observationer samt elev- och lärarintervjuer låg- och mellanstadieskolor i Sverige och Frankrike.
