Forskningsprojekt Projektet tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att olika skolämnen är olika mycket inbäddade i den nya medieteknologin.
I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus - ämnen som på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet studerar hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv och vad detta får för konkreta konsekvenser för ämnets undervisningspraktik.
Finansår , 2010, 2011, 2012
huvudman: Per-Olof Erixon, finansiar: Vetenskapsrådet, y2010: 2079000, y2011: 2079000, y2012: 2079000,
Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded") (Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin.
I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid, 2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008) som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv, dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen, dvs. ämnets undervisningspraktik. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen.
Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv, dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen, dvs. ämnets undervisningspraktik. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen.
Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera
(a) vilka faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och undervisnings¬praktik när ny teknik och nya medier integreras,
(b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?
(c) på vilka avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen
(d) i vilken mån aspekterna a-c är relaterade till kön.
I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig och viktig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring och bättre undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana förväntningar inte infriats visas i en rad svenska och internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005).
För att förstå den variation som finns när det gäller integrationen av IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas. Skolämnena har sina universella och karakteristiska strukturer, som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron, 2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT (Goodson et al, 2002).
Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska frågor, som har en tendens att "funktionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan användas för att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav och tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga.
