Forskningsprojekt I projektet Scandinavian Nudes ska främst några svenska konstnärers nakenakter analyseras och tolkas in i den moderna skandinaviska kontexten.
Hur har diskussioner och arbete kring frågor som rör sexualitet, jämställdhet och jämlikhet påverkat konstnärerna, och hur har konsten i sin tur eventuellt influerat förändringar i samhället? Finns det någon skillnad i hur nakenakten behandlats i Sverige och Norden gentemot den internationella utvecklingen? Fokus kommer att huvudsakligen behandla konstnärer som är kvinnor, för jag intresserar mig av hur de förhåller sig till den mycket patriarkala traditionen med nakenakter? Hur skaffar de tillträde till den nakna kvinnokroppen och skildringar av sexualitet och erotik?
I projektet Scandinavian Nudes ska främst några svenska konstnärers nakenakter analyseras och tolkas in i den moderna skandinaviska kontexten. Hur har diskussioner och arbete kring frågor som rör sexualitet, jämställdhet och jämlikhet påverkat konstnärerna, och hur har konsten i sin tur eventuellt influerat förändringar i samhället? Finns det någon skillnad i hur nakenakten behandlats i Sverige och Norden gentemot den internationella utvecklingen? Fokus kommer att huvudsakligen behandla konstnärer som är kvinnor, för jag intresserar mig av hur de förhåller sig till den mycket patriarkala traditionen med nakenakter? Hur skaffar de tillträde till den nakna kvinnokroppen och skildringar av sexualitet och erotik?
Perceptionsforskning är en av de ledande forskningsgrenarna inom konstvetenskap i samband med utvecklingen av visual culture. I konstvetenskapliga perceptionsstudier blir konstnärer och mästerverkstanken i det närmaste ointressant, istället söks andra betydelser vilket bl. a. lockat feministiska forskare till området. Ett exemplet är motivområdesforskning, som varit ett viktigt inslag inom feministisk forskning de senaste decennierna. Fältet är ännu aktuellt då varje motivkrets ställer egna frågor kring hur attityder kring kategorierna män/kvinnor produceras och reproduceras. Varje motiv har sina egna förutsättningar och en djupare undersökning kring skandinaviska nakenakter utifrån ett genusperspektiv saknas, varför projektet skulle erbjuda ny och viktig kunskap.
Sedan 1864 har kvinnor i Sverige haft tillträde till Konstakademien och fick därmed status som professionella konstnärer. De reste även på bildningsresor till konstens huvudstad Paris, ställde ut sin konst offentligt och recenserades i tidningar. De umgicks med kollegor och bildade nätverk och har sedan dess kunnat verka som konstnärer enligt konstens alla regler (därmed inte sagt att det alltid ansågs som professionella). Under det tidiga 1900-talet ser man ofta självporträtt med konstnären och hans modell. Vi kan se storheter som Picasso, Matisse och Grünewald avbildande sig i sina ateljéer med en modell, men sällan deras kvinnliga kollegor. Sigrid Hjertén är exempel på ett undantag, när hon framställer sig målandes med en kvinnlig nakenmodell. Men är det samma sak? När Siri Derkert målar på 1920- och 30-talet har hon inte råd med modeller, utan influeras av vardagen omkring henne. Därför låter hon sina barn posera som nakenmodeller. Hur ska man tolka det? I kvinnorörelsens 1960- och 70-tal försöker man återvinna makten över kvinnokroppen på olika sätt, bl a genom att hylla den naturliga kvinnokroppen till skillnad från traditionens idealiserade. Hur gick man till väga och lyckades man bryta med traditionen? Under vår samtid så kritiserar konstnärer ofta kvinnobilder i mediala och kommersiella sammanhang, där kvinnoideal ännu reduceras till en välformad kropp. Hur går de tillväga och vinner de en ny syn på kvinnan?
(Ämnen: Konstvetenskap)
