Forskningsprojekt Tesen att det i Fenno-skandinavien etablerats 13 små kungadömen norr om danernas område under äldre järnålder, ca 0-600 e Kr, fördjupas genom analys av två frågeställningar om aristokratiska miljöer.
Hur skapades ekonomiska överskott i områden där jordbruket inte var den mest givande näringen? Vilka andra råvaror var centrala för de olika småkungadömen som etablerades i Fenno-Skandinavien århundradena kring Kr f? I samband med tilltagande överskott ökar också spänningarna i, men framför mellan, olika småkungadömen. Genom studier av bl a aristokratiska gravskick i fyra olika småkungadömen kan man komma fram till slutsatser om vilka småkungadömen som bildade allianser med vilka, och mellan vilka det rådde fientlighet.
Studien omfattar fyra småkungadömen; Mälardalen, Tröndelag, SV-Norge samt Mellannorrland. En fråga är vilken typ av ekonomiskt överskott den regionala eliten upparbetat i de olika samhällsbildningarna. I nordligare områden är inte främst jordbruket källa till ekonomiska överskott. Däremot är kontroll och makt över eftertraktade råvaror, deras förädling och distribution viktigare incitament för skapande av ekonomiska överskott. För att operativt komma åt frågan analyseras de naturmiljöer där eliten verkat. De naturliga betingelserna för verksamheter som jordbruk, kommunikation, handel, extrahering av naturresurser, etc, spelar en avgörande roll.
En andra fråga rör ideologiska preferenser hos regionala eliter, dvs ett studium av peer-polity-interaction (PPI). Elitens gravskick studeras för att analysera vilka relationer de aristokratiska skikten haft med varandra. Det förekom många väpnade konflikter under den äldre järnåldern i Fenno-Skandinavien och det kan hända att samtliga fyra studerade samhällen var indragna i väpnade konflikter. Då kan elitens gravskick bl a visa vilka som ingått allianser etc. Men även andra typer av allianser och sociala förbindelser borde avslöjas i den regionala elitens gravskick. Militära och andra allianser är också viktiga för förståelsen av regioners vägval senare under riksbildningen.
