Ska socialtjänstens individ- och familjeomsorg specialiseras eller integreras?
Forskningsprojekt
I det här projektet undersöks hur socialtjänstens individ- och familjeomsorg bäst ska organiseras för att möjliggöra insatser som både är ekonomiskt effektiva och leder till positiva klienteffekter.
Kommunernas individ- och familjeomsorg (IFO) kan organiseras på olika sätt, och syftet med projektet är att beskriva och analysera hur olika organisationsformer påverkar socialarbetarnas insatser och resultat.
Resultaten visar att organisationsformerna får konsekvenser för: politikers och chefers uppfattningar om IFO, socialarbetarnas hälsa, samverkan både inom och utanför socialtjänsten, samt ansvar för klienter. Resultaten visar också att idén om helhetssyn, som genomsyrar Socialtjänstlagens förarbeten, totalt sett beaktas i låg utsträckning och mycket olikartat i de olika organisationsmodellerna.
Projektets grundfråga är hur socialtjänstens individ- och familjeomsorg bäst ska organiseras för att möjliggöra insatser som leder till positiva klienteffekter, och samtidigt vara ekonomiskt effektiv.
Syftet med projektet är att beskriva och analysera hur integrerade respektive specialiserade organisationer för socialtjänstens individ- och familjeomsorg påverkar socialarbetarnas insatser och resultat (klienteffekter).
Frågeställningar: • Vilka är de strukturella förutsättningarna för socialt arbete i specialiserade kontra integrerade organisationer? (Här undersöks sådana förhållanden som lagar, politisk styrning, organisation, ekonomiska och personella resurser). • Hur genomförs arbetet med klienter i specialiserade kontra integrerade organisationer? (Här undersöks vad socialarbetarna faktiskt gör, d.v.s. innehållet i insatserna). • Vilka resultat uppnår man i specialiserade kontra integrerade organisationer? (Här undersöks hur de olika organisationsmodellerna påverkar resultatet i klientarbetet).
Undersökningen har genomförts i tre svenska kommuner med olikartade organisationsformer: (l) specialiserad organisation, (2) integrerad organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både specialisering och integration.
Data samlas in på fyra olika sätt: 1) genom en enkät till socialarbetare, och en enkät till klienter; 2) genom intervjuer med politiker, högre tjänstemän, socialarbetare och klienter; 3) genom fokusgruppsintervjuer med socialarbetare; 4) genom insamlande av officiella dokument, riktlinjer etc.
Resultaten visar bl.a. att nästan alla IFO-organisationer i Sverige är problemspecialiserade, dvs. organisationen består av olika enheter som arbetar med olika slags specifik problematik hos klienterna (t.ex. ekonomi, missbruk och barnavård). Vidare ser vi att de olika organisationsformerna får konsekvenser för förutsättningar, insatser och resultat på flera olika sätt. Exempelvis ser vi tydliga skillnader när det gäller: politikers och chefers uppfattningar om IFO, socialarbetarnas hälsa, samverkan både inom och utanför socialtjänsten, samt ansvar för klienterna. Resultaten visar även att den idé om helhetssyn som genomsyrar Socialtjänstlagens förarbeten totalt sett beaktas i låg utsträckning och mycket olikartat i de studerade organisationsmodellerna.