Forskningsprojekt Inkomstbeskattningen spelar en central roll för samhällsekonomin genom att utgöra ett huvudinstrument för omfördelning respektive finansiering av offentlig verksamhet.
Ett effektivt skattesystem innebär att fördelningsmål och intäktsmål nås till lägsta möjliga kostnad i termer av effektivitetsförlust. För att utforma skattesystemet på ett så bra sätt som möjligt är därför viktigt att kunna mäta hur beskattning påverkar människors ekonomiska beteenden. Den beskattningsbara inkomstens elasticitet med avseende på efterskattesatsen (ETI efter engelskans ”elasticity of taxable income”) är ett centralt mått i detta sammanhang, eftersom det sammanfattar hur inkomsten reagerar på förändrad marginalbeskattning genom att fånga effekter via alla relevanta beteendemarginaler (som till exempel arbetsutbud, sparande, skatteplanering, etc.). Med utgångspunkt i vår pågående forskning kring simuleringsbaserad estimation är projektets bidrag att vidareutveckla metoder för att estimera ETI, vidareutveckla bakomliggande ekonomiska modeller samt presentera ett antal olika tillämpningar. Trots att ETI är ett både relevant och analytiskt bekvämt mått, är det svårt att uppskatta dess storlek baserat på tidigare forskning. De två skattningsmetoder som dominerar litteraturen - instrumentvariabelregression och en så kallad ”bunching-metod” (som utnyttjar datakluster kring skatteskalas brytpunkter för att identifiera ETI) – ger ofta väldigt olika resultat. Även inom respektive metodtradition varierar punktestimaten avsevärt. Med hjälp av Monte-C arloanalys har vi visat att simuleringsbaserad estimation (så kallad ”indirekt inferens”) fungerar mycket bättre i termer av bias och precision i kontrollerade modellmiljöer än de traditionella skattningsmetoder som använts i tidigare studier. Vi vill vi därför gå vidare och (i) tillämpa dessa för området nya metoder på svenska och tyska mikrodata i syfte att estimera ETI, och (ii) att på olika sätt vidareutveckla de ekonomiska modeller som ligger till grund för analysen. Den ekonomiska modell som hittills dominerat litteraturen är, i allt väsentligt, en statisk arbetsutbudsmodell. Vi avser, till exempel, att modellera livscykelbeslut, simultan bestämning av arbets- och kapitalinkomster samt heterogenitet i termer av beteenderesponser. Vi avser också att försöka lösa ett mätproblem i tidigare forskning genom att separera löneeffekter av arbetsinkomstbeskattning från individens beteenderespons. Projektet har därför potential att fylla en stor kunskapslucka.
Vetenskapsrådet: 4 400 000 SEK
