SARAH THELIN: Att förebygga läkemedelsrelaterade problem – olika aktörers medverkan till ökad läkemedelssäkerhet

Projektbeskrivning

Bakgrund

Kommunens omvårdnadspersonal, ofta undersköterskor, bistår äldre med sin läkemedelshantering. Personalen har en viktig uppgift i att identifiera och agera på misstänkta LRP, en uppgift som kräver rätt kompetens. Behandlande läkare har utöver sitt ansvar att ordinera och följa upp läkemedel, ansvar för att säkerställa korrekta och uppdaterade läkemedelslistor. Studier har visat att diskrepanser i läkemedelslistor är ett stort problem i både slutenvård och primärvård, vilket är en orsak till LRP. Sjuksköterskor är navet i de äldrevårdsmottagningar i primärvården som successivt införts det senaste decenniet i flera regioner. Verksamheten kan bistå i flera, för den äldre patienten, viktiga frågor, bland annat uppföljning efter sjukhusvård och läkemedelsfrågor. Patienten själv har också en roll i att förebygga risker kopplade till läkemedel. Receptfria läkemedel såsom icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) riskerar för den äldre att orsaka magsår, njursvikt, hjärtsvikt eller hjärtinfarkt. Tillräcklig kunskap hos patienter för att säker läkemedelsanvändning är viktigt.

Syfte

Att belysa olika aktörers bidrag till och ansvar för säkerheten i äldres läkemedelsbehandling utifrån fyra olika perspektiv.

Metod

• Studie 1 utforskar undersköterskors roll i att hantera och förebygga LRP genom en mixed method som innefattar en kvantitativ del i form av en enkätundersökning samt en kvalitativ del bestående av semistrukturerade intervjuer med undersköterskor på särskilda boenden i Region Skåne. Studien analyserar deskriptiv statistik samt undergår kvalitativ innehållsanalys.
  
  
• Studie 2 undersöker primärvårdsläkare i Region Skånes attityder till arbete med läkemedelslistor via en enkät baserad på Theory of Planned Behavior. Studien validerar enkäten och analyserar efter distribution sambandet mellan prediktorer för beteende och faktisk intention att arbeta med läkemedelsavstämningar.
  
  
• Studie 3 belyser sjuksköterskors arbete med LRP genom fokusgruppintervjuer med sjuksköterskor på äldrevårdsmottagningar i Region Skåne och Region Östergötland. Studien använder kvalitativ innehållsanalys.
  
  
• Studie 4 och 5 undersöker patientens egen roll i att förebygga LRP. Den första studien utforskar kännedom om risker med NSAID bland äldre som handlar NSAID receptfritt genom en enkät. Enkäten berör bland annat egenrapporterad läkemedelsanvändning och riskdiagnoser samt kunskap om risker.
  
  
• Studie 5 undersöker användningen av NSAID över tid bland äldre samt sambandet mellan riskdiagnoser och NSAID-förbrukning genom data från kohorten Gott Åldrande i Skåne.

Relevans

Att minska mängden LRP har naturligtvis främst betydelse för den äldre patientens hälsa och livskvalitet men också för samhället i form av minskade kostnader för onödig sjukvårdskonsumtion. Genom att rikta in sig på olika aktörer som är involverade i patienters läkemedelsbehandling kan LRP, inklusive framför allt biverkningar, förebyggas.