Samverkan i fjällen

Projektbeskrivning

Den svenska fjällregionen hyser stora biologisk mångfald-, kulturmiljö- och upplevelsevärden, men är samtidigt arena för upprepade kontroverser kring naturskydd, jakt och fiske och exploatering genom bl a skogsbruk, vindkraft och gruvnäring. Utvärderingar av det nationella miljömålet En storslagen fjällmiljö visar att vi har långt kvar till långsiktigt och hållbart nyttjande av fjällens ekosystem, och lägger ansvaret på en lång rad olika samhällsaktörer att samverka bättre, inte minst på lokal nivå. Internationella avtal och nationella myndigheter inom naturresurser och miljö betonar i ökande grad olika former av deltagande och samarbete för att överbrygga motsättningar mellan intressen, mobilisera lokalsamhällen och på så sätt hantera bristen på måluppfyllelse i förvaltningen inom fjällområdet. Vissa samverkansprocesser har fått stor uppmärksamhet, som Fulufjällets nationalpark och Tåssåsens jaktområde, men är dessa fall unika eller är liknande processer vanliga i hela fjällområdet? Kunskapen om detta är begränsad. Det finns inga systematiska studier om var, när och hur/varför behovet av lokal samverkan uppstår eller vilka effekter ökat lokalt deltagande har. I vilken grad kommer initiativen underifrån och vilken roll spelar länsstyrelserna respektive EU? Bidrar lokalt deltagande till hållbar utveckling i fjällen, och i så fall hur? Två teoretiska ramverk av Emerson et al. (2011) och Sabatier et al. (2005) ska integreras för att förklara utfallet av samverkan med hjälp av kontextuella och processuella faktorer. En databas ska skapas för samtliga miljö/naturresurs-samverkansprocesser och -projekt inom hela fjällområdet. Genom enkätundersökningar på telefon dels till ansvariga personer på länsstyrelserna, dels till nyckelpersoner för processerna testas hypoteser med både kvantitativ och kvalitativ metod, och generella slutsatser dras. Till projektet knyts en referensgrupp med praktiker för att säkerställa relevans och användning av forskningsresultaten.