Forskningsprojekt Sjukskrivningar längre än 14 dagar orsakade av stress är vanligare bland psykologer och socialsekreterare än i befolkningen i genomsnitt. På grund av ökad risk för framtida ohälsa är det extra allvarligt om sjukskrivningarna inträffar tidigt i karriären.
Syftet med projektet är att undersöka hur individfaktorer och psykosocial arbetsmiljö påverkar psykologers och socionomers hälsa och välbefinnande över tid. Fokus ligger på övergången mellan studentliv och arbetsliv.
Syfte och bakgrund
I Sverige är stressrelaterade sjukskrivningar längre än 14 dagar vanligare bland psykologer och socialsekreterare (18.3/1000) än i den yrkesverksamma befolkningen i stort (10/1000) (Försäkringskassan, 2011). En sak som inte framgått i statistiken är hur stor andel av dessa sjukskrivningar som inträffar tidigt i karriären. Då allvarliga stressreaktioner förknippas med ökad framtida sårbarhet för stress (Lindfors et al., 2014; Rudman & Gustavsson, 2012) är det särskilt allvarligt om dessa inträffar tidigt i karriären eller under studietiden.
Forskning visar att övergången till arbetslivet, och skiftet från att klara utbildningen till att arbeta självständigt, kan vara en kritisk period i människovårdande professioner (Hussein et al., 2014; Phillip et al., 2014; Rudman & Gustavsson, 2011; Tham & Lynch, 2017). Hur individen uppfattar och möter sin omvärld påverka hur arbetet i professionen upplevs, och i förlängningen hälsa och välbefinnande. För den som har en suboptimal arbetssituation kan bl.a. motivation och förmågan att tygla sina tankar, känslor och beteenden för att uppnå bästa möjliga resultat i krävande situationer påverka huruvida personen aktivt söker sig till en annan arbetsplats (Schéle et al., 2021). Förklaringen till, och förståelsen av, långvariga sjukskrivningar av stressrelaterade orsaker behöver därför sökas både innan och i den vid tidpunkten aktuella arbets- och livssituationen, både i individens personliga resurser och (arbets)miljön.
Syftet med studien var att över tre års tid undersöka samspelet mellan individ och miljöfaktorer samt utmattningssymptom, välbefinnande och avsikt att lämna studierna/yrket bland psykologer och socionomer tidigt i karriären. Övergången till arbetslivet har särskilt undersökts. Även förekomsten av långa stressrelaterade sjukskrivningar tidigt i karriären kartlades.
Projektets genomförande
Vår pilotstudie omfattade 1077 nyutexaminerade psykologer (Frelijj González & Hakola, 2017) och finansierades av de åtta ingående studieorterna. Vi utprovade flertalet av de skalor som senare användes i projektet.
I huvudstudien distribuerade vi med hjälp av SCB postenkäter i tre vågor – T1 hösten 2017 (N=5282; n=2569), T2 2018 (N 4965; n=1820) 0ch T3 2019 (N=4746; n=1788). Mottagare var personer som fullföljt en socionom- eller psykologutbildning högst tre år tidigare vid en studieort där båda programmen kunde vara fullt representerade i urvalet – Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Mittuniversitetet Campus Östersund och Örebro.
Motsvarande enkät distribuerades digitalt till studenter i slutet av sina utbildningar på dessa studieorter. En låg svarsfrekvens i studentpopulationen (ca 12 procent) motiverade en ännu aktivare rekrytering vid T2, med medlemmar ur forskargruppen på plats på flera studieorter under hösten 2018, utan effekt (svarsfrekvens ca 10 procent). Insamlingen av studentdata avbröts därefter. Enbart retrospektiva data om studietiden och övergången till arbetslivet har därför använts i studien.
Samspelet över tid mellan individ och kontextfaktorer: Stress och välbefinnande bland psykologer och socionomer av Ingrid Schéle, Stefan Holmström, Susanne Tafvelin samt Esther Hauer, Erik Lundkvist, Jacobus Pienaar, Andreas Stenling och Daniel Sörman.
