Bild: Peter Lundström
Forskningsprojekt finansieras av TUFFO, Sveriges Geologiska Institut.
I TUFFO-projektet SafeSed testas en spännande och innovativ teknik under svenska förhållanden. Tekniken, som kallas SPEARS tar bort kontamineringarna ur sedimenten istället för att gräva bort eller täcka över kontaminerade sediment, med minimal påverkan på ekosystemet och bottenfaunan. Tekniken har framgångsrikt provats i sandiga sediment i USA och Kanada. Projektet kommer att undersöka hur metodens effektivitet påverkas av halten organiskt material i sedimentet, till exempel i fiberbankar med väldigt höga halter organiskt innehåll, och de relativt svala svenska temperaturförhållandena.
SWECO: Samuel Bergquist (miljökonsult) och Magnus Bergknut (gruppchef och senior miljökonsult)
SGU: Karin Eliasson (Projektledare)
Mora Kommun: Irene Lilja (miljöinspektör)
ecoSPEARS
Den initiala utvecklingen av Sorbent Polymer Extraction and Remediation System, SPEARS, skedde vid NASA och fungerar genom att, istället för att gräva bort eller täcka över kontaminerade sediment, ta bort kontamineringarna ur sedimenten med minimal påverkan på ekosystemet och bottenfaunan. SPEARS ”spikar” fylls med etanol och placeras ut i de förorenade sedimenten där de organiska föroreningarna går över i SPEARS och kan sedan tas bort ur sedimenten. Föroreningarna samlas i etanolen som sedan kan behandlas katalytiskt för att destruera dem.
SPEARS har främst använts i sandiga sediment med låg halt organiskt material i USA och Kanada och det här projektet kommer att undersöka hur metodens effektivitet påverkas av halten organiskt material i sedimentet, till exempel i fiberbankar med väldigt höga halter organiskt innehåll, och de relativt svala svenska temperaturförhållandena. SPEARS sitter tillsammans i ”mattor” med hål som tillåter interaktion mellan sediment och vatten. Mattorna hjälper till under utsättning och upptag av SPEARS, samt förhindrar att de lossnar ur sedimenten och flyter bort.
Annan föroreningsprofil
Industriella aktiviteter skiljer sig mellan länder, och då också föroreningarnas sammansättning. SPEARS har framförallt använts på PCB och PAH, medan i svenska sediment ofta också hittar dioxiner från den historiskt starka trä och pappersindustrin. Projektet kommer att undersöka vilken effektivitet som kan uppnås för dessa föroreningar och även om SPEARS kan användas för organometalliska föroreningar som TBT och metylkvicksilver.
Cirkuläret och kostnader
I dag består SPEARS av plast med begränsad livslängd, vilket inte är optimalt ur ett cirkulärt perspektiv. Projektet kommer att undersöka hur man kan öka cirkuläriteten för SPEARS och återanvända eller återvinna plasten i SPEARSen. Det är också en målsättning i projektet att ta fram ungefärliga kostnader för att använda SPEARS på svenska förhållanden.
Utsättningar i fält och försök på labb
Under hösten 2021 genomförde projektet även lyckade fältutsättningar av SPEARS i svenska vatten, utanför Bureå, Skellefteå. Utsättningen genomfördes som ett samarbete mellan Umeå universitet, SWECO och ecoSPEARS, med infrastruktur och personal från Umeå marina forskningscentrum. SPEARSen kommer att stanna i sedimenten åtminstone till hösten 2022 och eventuellt ännu längre. Parallellt med fältstudien pågår flera långtidsförsök i labbskala, med olika typer av sediment och föroreningsprofiler.
