"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

SABINE VESTING - Kroppen efter graviditeten – En studie om kliniska bedömningsmetoder och fysisk träning och dess relation till urinläckage och smärta i ryggen och bäckenet, samt om kvinnors tankar och oro kring kroppen efter graviditeten.

Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.

Trots att hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och träning är välkända, kan tiden kring barnafödande leda till en mer inaktiv livsstil hos kvinnor. Förändringar i muskulaturen och andra fysiska hälsoproblem hindrar ibland kvinnorna från att återgå till fysisk träning efter graviditeten.

Doktorand

Sabine Vesting
Doktorand, Göteborgs universitet
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2021-01-01

Projektbeskrivning

Bäckenbottenmuskulaturen förändras under graviditet och vid en vaginal förlossning blir bäckenbottenmusklerna översträckta med upp till tre gånger sin längd. Det tar sedan ungefär ett år för musklerna att återhämta sig. Även det ökade avståndet mellan de två muskelbukarna i de längsgående magmusklerna (musculus rectus abdominis) oroar många kvinnor efter graviditet. Tolv månader efter graviditeten har 33% av kvinnorna en kvarstående delning – en så kallad diastasis recti abdominis (DRA). Graviditet, förlossning och postpartum-tiden innebär en ökad risk för fysiska hälsoproblem såsom urininkontinens och smärta i ländrygg och bäcken. Dessa besvär kan i sin tur hindra kvinnorna från att träna.

Allt fler kvinnor önskar således en muskulär efterkontroll efter graviditeten. De kliniska bedömningsmetodernas tillförlitlighet och kliniska relevans för muskulära förändringar efter barnafödande är dock inte tillräckligt testade ännu, och det saknas evidens för vilka träningsråd som är säkra att ge efter graviditet. Dessutom saknar vi förståelse för varför kvinnorna söker mer hjälp än det erbjuds idag.

Syfte

Att utvärdera kliniska bedömningsmetoder och hur dessa samt fysisk träning under första året postpartum predicerar muskelåterhämtning, urininkontinens och smärta i ländrygg och bäcken. Ett annat syfte är att beskriva och förstå kvinnornas tankar och oro kring kroppen efter graviditeten

  • Att testa tillförlitligheten av kliniska bedömningsmetoder för bäckenbottenmuskler och DRA postpartum.
  • Att utvärdera om kliniska bedömningar av bäckenbottenmusklerna och DRA tre månader efter förlossningen predicerar graden och utvecklingen av urininkontinens och smärta i ländrygg och bäcken under det första året efter förlossningen.
  • Att utvärdera om tiden till att återuppta fysisk träning och om specifika typer av fysisk träning har samband med muskulär återhämtning (bäckenbotten/DRA) och graden av relaterade symtom (urininkontinens/smärta i ländrygg och bäcken) under det första året efter förlossningen.
  • Att beskriva och utforska kvinnors tankar och oro angående muskulära förändringar och återhämtning efter förlossningen.

För studie I-III rekryterades totalt 500 kvinnor, som har fött barn för max tre månader sedan, till en prospektiv observationsstudie. Deras bäckenbottenmuskler och DRA undersöktes fyra gånger under det första året efter förlossningen. För test av tillförlitlighet bedömdes de första 222 kvinnorna enligt ett standardiserat protokoll av två sjukgymnaster (efter varandra) vid den första undersökningen (studie I). Inför varje bedömning fyllde deltagarna i ett frågeformulär om urinläckage och smärta i ländrygg och bäcken (beroende variabel i studie II + III) och om träningsvanor (oberoende variabel i studie III). För studie IV kommer 30 deltagare att rekryteras till fem fokusgrupper. Intervjuerna kommer att spelas in, transkriberas ordagrant och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

Denna avhandling kommer att ge kunskap om den kliniska relevansen av muskulär undersökning på efterkontrollen och av fysisk träning postpartum. Avhandlingen kommer också att belysa kvinnornas perspektiv kring muskulära förändringar och återhämtning efter förlossningen. Sammantaget kommer detta att hjälpa sjukgymnaster och barnmorskor att ge kvinnor adekvata råd för en säker återgång till fysisk aktivitet/träning efter förlossningen.

Universitetstillhörighet

Sektionen för hälsa och rehabilitering, enhet fysioterapi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborg universitet

Huvudhandledare

Maria Larsson, Docent, adjungerad universitetslektor, leg sjukgymnast

Senast uppdaterad: 2022-04-22