Bild: Claudio Schwarx
Doktorandprojekt Idrottsskador är vanligt förekommande inom många idrotter och är en vanlig orsak till att aktiva avslutar sitt utövande i tidig ålder. Inom innebandyn är traumatiska fotleds- och knäskador och olika former av överbelastningsskador något som drabbar många utövare. Att förstå vilka riskfaktorer som bidrar till att skaderisken ökar och att hitta interventioner för att minska dessa bidrar till förbättrade möjligheter för såväl långvarigt deltagande i ungdomsidrott som satsningar på att nå elitnivå.
Det övergripande syftet med projektet är att bidra med nya och fördjupade kunskaper om hur träningsbelastning, hälsovanor samt psykologiska och fysiska faktorer relaterar till skadeincidens hos unga innebandyspelare.
Företagsforskarskolan 75 %
Svenska Innebandyförbundet och Innebandyns kompetenscentrum 25 %
Det är sedan tidigare känt att utövare av snabba inomhusidrotter som exempelvis innebandy och handboll löper en hög risk att skada sig. Flera tidigare studier har visat på ökad risk för korsbandsskador hos innebandyspelare, framför allt för kvinnliga utövare. Gällande barn och ungdomar har man sett att det är vanligt med överbelastningsskador i nedre delen av kroppen och innan införande av skyddsglasögon även hög andel ögonskador. Sedan 2015 finns krav på användande av skyddsglasögon vid matcher för barn och ungdomar som är 16 år eller yngre som en åtgärd att minska skaderisken just för ögonskador. Det är ett tidigare exempel på hur innebandyn ligger i framkant kring samarbete och praktisk användning av forskning som ett led i utveckling av sporten.
Deltagarna i det här projektet är aktiva innebandyspelande ungdomar som går på nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) med inriktning mot innebandy och Riksinnebandygymnasiet (RIG). Varje höst genomförs en basenkät och fysiska fälttester för samtliga deltagare. Under säsongen följs sedan spelarnas mående och deltagande i träning och matcher via en app där deltagarna varje vecka besvarar ett antal basfrågor och varannan vecka även ett något längre formulär kring allmänt välbefinnande. I de fall där deltagarna rapporterat att de under veckan skadat sig så pass allvarligt att någon form av vårdkontakt krävts följs de upp genom ett telefonsamtal där ett standardiserat instrument (skadekort) fylls i.
Riskfaktorer för idrottsskador är ett komplext fenomen och de senaste 10 åren har ett ökat fokus riktats mot att även kartlägga psykologiska faktorer som kan tänkas påverka. Det här projektets utgångspunkt är att förstå hur psykologiska, demografiska, och fysiska riskfaktorer hänger samman. Det är viktigt både för att förstå varför vissa löper högre risk att skadas och för att bättre kunna utforma skadepreventiva program. Idag vet vi att vissa riskförebyggande program, exempelvis Knäkontroll, har mycket goda resultat för att förhindra korsbandsskador under förutsättning att övningarna genomförs kontinuerligt. Ett problem är dock att många inte använder sig av det, trots den uppenbart positiva effekten det visat sig ha. En avslutande målsättning med det här projektet är därför just att belysa motivation till skadeprevention och dess inverkan på faktiska beteenden kopplade till skadeprevention.
Projektet kommer att ge tre unika bidrag till forskningsområdet:
