Forskningsprojekt Projektets syfte är att klargöra hur exponering för luftföroreningar och fysisk aktivitet samspelar vid utveckling av hjärt-kärlsjukdom och luftvägssjukdomar, samt samspelar med socioekonomiska och andra riskfaktorer.
Aktiv pendling är ett sätt att uppnå regelbunden fysisk aktivitet. Men att cykla utomhus, särskilt i biltrafik, ökar exponeringen för luftföroreningar. Det är osäkert i vilken utsträckning ökad exponering p g a fysisk aktivitet motverkar de gynnsamma effekterna av fysisk aktivitet och ännu mer okänt om den balansen skiljer sig utifrån belastningen för sociala och biologiska riskfaktorer.
Medicinska fakulteten, Umeå universitet
Över 100 000 individer från Västerbottens interventionsprojekt kommer följas upp avseende hjärtkärlsjukdom och luftvägssjukdomar. För varje individ finns baslinjedata med bl.a. fysisk aktivitet på arbete och fritid, kliniska mätdata för blodtryck, blodfetter och blodsocker, samt socioekonomiska och livsstilsfaktorer. Det finns dessutom information om plack, kärlcirkulation och biomarkörer för såväl risk som begynnande sjukdom för drygt 5000 av dessa, som senare deltagit i VIPVIZA eller i SCAPIS Umeå.
Vi kommer använda unikt detaljerade beräkningsmodeller för luftföroreningar från olika källor för att beräkna exponeringen med bättre säkerhet än i de hittills viktigaste kohortstudierna.
Insjuknande i hjärtkärl- och lungsjukdomar kommer att studeras. Även subkliniska utfall (biomarkörer och kärlavbildning) kommer användas för att utreda den aterosklerotiska processens roll. Utfallen kommer ställas i relation till individuellt beräknad luftföroreningsexponering och fysisk aktivitet (bl.a. arbetspendling). Interaktion mellan dessa kommer beskrivas, liksom interaktion med andra riskfaktorer. Därmed kommer vi kunna beskriva hur luftföroreningar och fysisk aktivitet samverkar vid sjukdomsutveckling och även hur olika riskfaktorer (biologiska, såväl som socioekonomiska) inverkar på balansen mellan ökad sjukdomsrisk av luftföroreningar och skyddande effekt av fysisk aktivitet.
Balansen mellan risk av luftföroreningar och nytta av fysisk aktivitet är avgörande för vilka hälsoråd olika individer ska få och för hur vägar för bilar, cyklar och fotgängare ska byggas i städer med höga trafik- och utsläppsnivåer. Studien kommer därmed ge viktigt underlag för både förebyggande hälsovård och de modeller som ligger till grund för stadsplanering.
