Forskningsprojekt Det finns inga uppgifter om hur medicinsk personal följer riktlinjer för remittering till magnetresonanstomografi (MRT) vid ländryggssmärta. En fråga som har lyfts är om män och kvinnor bemöts olika vid behandling av ryggbesvär.
Det saknas idag uppgifter om skillnader i kön, ålder eller symtomduration vid remittering till MRT. Sådan information är nödvändig för att säkerställa att patienter får adekvat undersökning och bedömning. Denna forskning sker i samarbete med Norrlandsklinikens hälsocentral och Bild- och funktionsmedicin, Norrlands universitetssjukhus.
Delstudie 1 studerar de remisser som skrivits under ett år inom Västerbottens läns landsting för att utvärdera om remissens frågeställning ingått inom ramen för gällande riktlinjer eller om remitteringen skett på andra grunder.
Delstudie 2 ska undersöka om de undersökningsmetoder och tester vi använt i tidigare studier (se projektet "Betydelsen av bakomliggande smärt- och vävnadsmekanismer samt rörelsemönster vid behandling av smärta och nedsatt funktion hos patienter med neuromuskuloskeletala besvär") också kan användas för att minska remittering till MRI för patienter med mekanisk nociceptiv ländryggssmärta. Först genomförs en reliabilitetsstudie av undersökningsmetoderna och testerna.
Därefter undersöks om de är valida gällande om de på ett säkert sätt användas till att minska andelen "onödiga" MRT-remisser (undersökning av dess sensitivitet/specificitet). Om de är det skulle undersökningsmetoderna/testerna kunna hjälpa till att "sålla bort" en del onödiga MRI-remisser där patienternas besvär beror på att deras rörelse- och hållningsmönster gör att viss vävnad belastas på ett sätt som inte är optimalt och därmed signalerar smärta och inte på patologisk vävnadspåverkan.
Idag finns inte uppgifter om att medicinsk personal i Sverige följer riktlinjer för remittering till magnetresonanstomografi (MRT) vid ländryggssmärta.
Det har tidigare förts fram att män och kvinnor bemöts olika vid behandling av ryggbesvär men saknas uppgifter kring skillnader i kön, ålder eller symtomduration vid remittering till MRT. Denna information är nödvändig för att säkerställa att patienter får adekvat undersökning och bedömning. I delstudie 1 var syftet att studera remisser för att utvärdera om remissens frågeställning följer gällande riktlinjer samt att undersöka om det finns samband mellan kön, ålder, smärtduration och om riktlinjerna följs samt om riktlinjerna ger ökad överensstämmelse mellan frågeställning och svar på MRT.
Vi genomförde därmed en retrospektiv studie där samtliga remisser till MRT ländrygg inom Västerbottens Läns landsting (VLL) under 2016 granskades. Remisser och remissvar granskades och kodades under januari-juli 2018. Data gällande ålder, kön, följer riktlinjer, symptomduration, nämnd patoanatomisk frågeställning (PAD) i remiss och om PAD identifierades samlades in. För att beskriva samband mellan kön, ålder, symptomduration och efterföljda riktlinjer gjordes logistisk regression.
För att beskriva skillnad mellan remisser där riktlinjer följs inte följs gällande antal PAD gjordes ett chi2-test. Vi fann att 62% av de inkluderade remisserna följde aktuella riktlinjer. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan ålder och följda riktlinjer (p≤0.001). Det var ett signifikant positivt samband mellan subakuta besvär (p<0.05), kroniska besvär (p≤0.001) och besvär >5 år och följda riktlinjer (p<0.05). Inget samband mellan kön och följda riktlinjer påvisades. Totalt 38 % av remisserna kunde dock inte anses ingå inom ramen för aktuella riktlinjer. Det fanns positivt samband mellan följda riktlinjer, ökad ålder och längre tid med besvär. Däremot fanns inga samband mellan kön och om riktlinjer följts. Nu ämnar vi i följande delar sätta samman och utvärdera ett testbatteri (validitet/reliabilitet) och sedan undersöka patienter som står på väntelista för MRT inom VLL med detta testbatteri.
Syftet är att studera om detta testbatteri kan "sortera ut" patienter som inte skulle ha behövt göra en MRT eftersom deras smärta/besvär ej orsakades av pato-anatomiska förändringar som måste åtgärdas operativt/medicinskt utan av mer funktions/rörelserelaterade orsaker. Testbatteriet kommer att innehålla frågor och tester som används i klinik idag för att undersöka vilka smärtmekanismer som ligger bakom patienternas upplevda besvär.
Dessa frågor och tester finns beskrivna i vetenskapliga artiklar och i läroböcker för läkare och fysioterapeuter. I vår forskargrupp har vi även tidigare, med mycket goda resultat, använt oss av dessa frågor och tester vid rehabilitering av patienter med ländryggsbesvär. Utifrån vad som finns beskrivet i litteraturen och utifrån vår erfarenhet av att använda dessa undersökningsmetoder i primärvården anser vi att detta testbatteri borde kunna användas till att hjälpa till att "sortera ut" några av de patienter som i dagsläget brukar få remiss till MRT och som inte borde få det - dvs deras besvär beror på rent funktionella orsaker.
Det är viktigt att minska antalet "inte-nödvändiga MRT-undersökningar" eftersom det tidigare visat sig att onödiga MRT-undersökningar medför många negativa konsekvenser för patienterna. För att uttrycka detta på en mer detaljerad nivå avser vi att undersöka testbatteriets reliabilitet och sensitivitet och specificitet.
