Doktorandprojekt I forskningsprojektet studeras rektorer i förskolans ansvar för systematiska kvalitetsarbeten och hur statliga och kommunala institutioner kontrollerar och stöttar rektorerna i deras arbete.
Syftet är att undersöka begränsningar och möjligheter som ges i styrdokument och utbildningspolicy när rektorer i förskolans ansvar för systematiska kvalitetsarbeten granskas, kontrolleras och säkerställs. Detta görs genom fyra olika delstudier som undersöker rektorer i förskolans ansvar utifrån olika makrodimensioner samt möjliga konsekvenser utifrån ett mikroperspektiv.
Pedagogiska institutionen
Lärarhögskolan
Bakgrunden till forskningsprojektet bottnar i de två styrdokumenten som reglerar förskolan, Skollagen och läroplanen för förskolan. I båda styrdokumenten framgår att systematiska kvalitetsarbeten ska användas som arbetsmetod för att sträva efter att nå de nationellt uppsatta målen för förskolan. En nyckelroll för det systematiska kvalitetsarbetet ges i både Skollagen och läroplanen för förskolan till rektorn. I Skollagen och läroplanen för förskolan formuleras vad rektorn i förskolan är ansvarig över, att det systematiska kvalitetsarbetet bland annat dokumenteras, följs upp, utvärderas och analyseras för att utveckla utbildningen. Samtidigt utelämnar båda styrdokumenten hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras. Att hur:et inte specificeras indikerar att det finns utrymme för rektorn att själv tolka och utforma hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras i praktiken. Rektorns friutrymme att tolka kan samtidigt kontrasteras mot den uppsjö av kvalitetskontroller som genomförs av utomstående aktörer. De kvalitetskontroller som forskningsprojektet intresserar sig för är de som genomförs av Skolinspektionen och tjänstemän på kommunen samt på lokala förskolor. Gemensamt för dessa kvalitetskontroller är att de bygger på krav av transparens och redovisning av vilket ansvar som rektorn i förskolan har tagit för det systematiska kvalitetsarbetet. I och med att rektorerna behöver redovisa och ha ett transparent förhållningssätt synliggörs också att det finns en misstro mot rektorernas förmåga att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete som kan bedömas gå i linje med de nationella målen för förskolan. Att det både existerar en tilltro och en misstro mot rektorerna pekar mot att det existerar en spänning i hur rektorerna förväntas att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet utifrån det ansvar som rektorn fått i styrdokumenten.
Problemområdet som identifierats i forskningsprojektet berör frågor kring rektorer i förskolans ansvar för systematiskt kvalitetsarbete och hur det innehåller begränsningar i form av redovisningsskyldighet. Trots att det finns instanser som både kontrollerar och stöttar rektorerna i förskolan när det kommer till systematiska kvalitetsarbeten har det rapporterats om att rektorerna uttrycker att komplexiteten i deras ansvar även medför svårigheter. En möjlig bakomliggande orsak är att ansvaret tolkas och förstås på olika sätt mellan stat, statliga myndigheter, kommuner och rektorer. Vilket pekar mot en eventuell avsaknad av samstämmighet mellan de olika nivåerna. Att rektorerna i förskolan uttrycker att ansvaret upplevs som otydligt medför en osäkerhet för rektorerna i förskolan kring vad som förväntas av dem. Angelägenheten i att ta fasta på samstämmighets aspekter när det kommer till rektorers ansvar för systematiska kvalitetsarbeten är den upplevda avsaknad av styrning, direktiv och tydlighet i hur rektorerna i förskolan ska arbeta för att bedömas uppnå kvalitet i förskolan. Forskningsprojektet blir ytterligare angeläget eftersom den kan bidra med kunskap om hur samstämmighet eller en eventuell brist på samstämmighet mellan de olika nivåerna kan påverka vilket handlingsutrymme som ges när rektor ska redovisa hur denne har tagit ansvar för systematiska kvalitetsarbeten.
Handledare
Anders D Olofsson, Pedagogiska institutionen
Lina Spjut, Pedagogiska institutionen
