Forskningsprojekt Projektet sammanför två typer av filosofisk teoribildning som hittills utvecklats oberoende av varandra. En central uppgift är att vidareutveckla en relativt ny typ av teori, den s.k. ”bootstrapteorin”.
Det är en teori som anger generella krav som förändringar av metoder och andra rationalitetsstandarder bör uppfylla för att vara rationella. Grundidén är att någon kan använda vissa av sina standarder för att bedöma att en förändring av vissa andra standarder är rationell, men att det inte behöver finnas någon oföränderlig kärna av standarder som ligger till grund för rationaliteten för varje sådan förändring. En utvecklad teori skulle utgöra ett viktigt bidrag till förståelsen av hur vetenskaplig forskning också resulterar i nya insikter om hur forskningen om dessa objekt rationellt bör bedrivas.
Finansår , 2009, 2010, 2011
huvudman: Jonas Nilsson, finansiar: Vetenskapsrådet, y2009: 739, y2010: 739, y2011: 739,
Projektet sammanför två typer av filosofisk teoribildning som hittills utvecklats oberoende av varandra. Den ena har sin bakgrund i vetenskapsfilosofiska diskussioner om hur vetenskapens metodregler och andra rationalitetsstandarder har utvecklats historiskt. Den andra typen av teoribildning utgörs av formella, logiska teorier om rationell förändring av övertygelser och normer, som handlar om hur någon t.ex. bör förändra sina övertygelser när man får ny information. Hit hör också formella teorier inom AI-forskningen som beskriver tänkande och handlande agenters kognitiva struktur.
Ett viktigt tema i vetenskapshistoriska och -filosofiska undersökningar har varit att det inte bara är vetenskapliga teorier som utvecklats historiskt, utan att också vetenskapens metoder har förändrats. Accepterade metoder utgör standarder för vad som betraktas som rationellt inom forskning. En viktig vetenskapsfilosofisk uppgift är att försöka förstå hur sådana förändringar av vetenskapliga metodregler själva kan vara rationella. Vetenskapsfilosofiska studier av sådana förändringar har ofta utgjorts av fallstudier hämtade ur vetenskapshistorien, och i litteraturen finns ett rikt utbud av sådana fallstudier och diskussioner omkring dem. Ifråga om utvecklingen av generella teorier om rationella metodförändringar är dock läget ett annat. De få försök att formulera generella teorier som hittills gjorts – bl.a. av filosofer som Briskman och Laudan – brister både ifråga om precision och generalitet.
En central uppgift i det här projektet är att vidareutveckla en relativt ny typ av teori, den s.k. ”bootstrapteorin”. Det är en teori som anger generella krav som förändringar av metoder och andra rationalitetsstandarder bör uppfylla för att vara rationella. Grundidén är att någon kan använda vissa av sina standarder för att bedöma att en förändring av vissa andra standarder är rationell, men att det inte behöver finnas någon oföränderlig kärna av standarder som ligger till grund för rationaliteten för varje sådan förändring.
En utvecklad teori av detta slag skulle utgöra ett viktigt bidrag till förståelsen av hur vetenskaplig forskning inte bara har resulterat i förbättrade kunskaper om forskningens objekt, utan också i nya insikter om hur forskningen om dessa objekt rationellt bör bedrivas.
I formella teorier om övertygelseförändring studeras bl.a. hur det är rationellt för någon att revidera sina övertygelser när man får ny information som strider emot något man hittills trott. I dessa teorier finns precisa formuleringar av olika typer av förändringar, och förslag till principer som bör karakterisera rationella förändringar. En stor mängd teoretiska resultat har uppnåtts, och teorierna har tillämpats på många områden inom exempelvis filosofi, informatik och kognitionsvetenskap. Inom AI-forskningen har den s.k. ”BDI-modellen” (belief, desire, intention) utvecklats för att beskriva hur agenters övertygelser, målsättningar och intentioner förändras och samverkar med varandra.
En viktig del av projektet består i att försöka vidareutveckla den s.k. ”bootstrapteorin”. En sak som kommer att undersökas är om man kan utveckla bootstrapteorin om metodförändring genom att använda begrepp, principer och modeller som utvecklats för formella teorier om förändring av övertygelser och intentioner. En relaterad del av projektet syftar till att undersöka om man kan ge en formell eller logisk represention av en sådan bootstrapteori inom ramen för AI-forskningens BDI-modell.
I projektet relateras två forskningsområden som hittills behandlats isolerade från varandra, och förhoppningen är att det leder till resultat som är fruktbara både för vetenskapsfilosofiska diskussioner om rationalitet och utvecklingen av formella teorier om rationell förändring av övertygelser, intentioner och normer. Resultaten av forskningen ska i första hand utarbetas för att presenteras i internationella tidskrifter och vid konferenser.
