Doktorandprojekt Polis och läkare är typiska kontaktyrken som kräver en förmåga att agera professionellt i utmanande och svåra situationer. I professionsutbildningar som leder till yrken där man arbetar med människor i komplexa situationer och ofta svåra möten är kurser eller kursinslag i “professionell utveckling” vanliga inslag.
Projektet syftar till att skapa kunskap om hur förutsättningar för att lära sig ett professionellt bemötande skapas inom polis- och läkarutbildningen. Vidare finns ett intresse i att studera bedömningsprocessen av professionellt bemötande. Detta projekt ska bidra med kunskap till den övergripande frågan om hur professionella kompetenser kan läras och bedömas inom professionsutbildning.
Pedagogiska institutionen och Polisutbildningen vid Umeå universitet.
Inom högre utbildning förekommer professions- och färdighetsinriktade inslag i många olika utbildningsprogram och betecknas på olika sätt. Polis- och läkarutbildningen omfattas bland annat av examensmål om professionellt förhållningssätt, självkännedom, empatisk förmåga, värderingsförmåga, kritiska bedömningar och reflexiv förmåga. Traditionella examinationsformer fokuserar främst på kunskap och förståelse, vilket gör dessa mål svåra att examinera, samt att ämneskärnan i professionsinslag sällan är tydligt preciserad.
I alla yrken där det centrala är mellanmänskliga möten, krävs ett situationsanpassat agerande och ett professionellt förhållningssätt där bemötande ofta är i fokus. Att arbeta som polis och läkare innebär att utsättas för många situationer med hög emotionell belastning, där kravet på ett professionellt förhållningssätt och bemötande är avgörande. Polis- och läkaryrket är praktiker som berör någon form av kunskap som är svår att artikulera i både tal och skrift och därför också svår att förmedla och utveckla. Det gör att lärare i utbildningssammanhang hamnar i situationer som kan bli komplexa både vad gäller metodval och val av innehåll, samt vid bedömning av studenternas kunskaper och färdigheter. Tidigare studier av Lindberg och Rantatalo (2015) visar att polis och läkare är två yrkeskategorier som uppvisar flera särskiljande egenskaper, men också ett antal likheter. Att jämföra två professionsutbildningar som till yrkets karaktär har både likheter och skillnader och gå in i deras praktiker kan skapa möjligheter till förändring inom dessa utbildningar, men även utgöra ett intresse för andra professionsutbildningar. Tidigare forskning inom andra professionsutbildningar visar på oklarheter i både ämneskärna och genomförande. Det vill säga att det inte är säkert att det råder konsensus kring vad som ska ingå i professionsutvecklande utbildningsinslag inom polis- och läkarutbildning och hur dessa ska organiseras. Syftet med avhandlingsprojektet är att kunna ge ett kunskapsbidrag om hur förutsättningar för att lära sig ett professionellt bemötande skapas inom polis- och läkarutbildningen, samt hur studenternas kunskaper och färdigheter bedöms.
Handledare Oscar Rantatalo
Bitr. handledare Isabelle Stjerna Doohan
