Bild: Absolicon
Doktorandprojekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet
I detta projekt i samarbete med Absolicon undersöks potentialen för solfjärrvärme i Sverige. Soldriven fjärrvärme har blivit ett allt vanligare koncept i Europa med flera driftsatta installationer i bland annat Danmark, Tyskland och Österrike. Sverige var under 70-talet världsledande inom solvärmeforskning men har idag mycket få driftsatta installationer. Som en del av kraftbolagens mål att dekarbonisera fjärrvärmeproduktionen utreds potentialen för solfjärrvärme vid nordliga breddgrader.
Företagsforskarskolan, 50 procent
Absolicon, 50 procent
Fossilfritt Sverige har tagit fram en färdplan där alla fossila bränslen för uppvärmning ska vara ersatta 2030. En rapport från 2021 från Energimyndigheten visar tydligt att Sverige har en potential för 6 TWh solfjärrvärme i landet och bland annat bidrar till delmålet om försörjningstrygghet. Solvärme kan bidra till att reducera förbränningen av fossila bränslen. Solvärme ökar även diversifieringen i bränslemixen och minskar beroendet av bränslepriser.
För närvarande ligger Sverige långt efter i utvecklingen av solfjärrvärme i relation till övriga Europa. I grannlandet Danmark har ett flertal solfjärrvärmeanläggningar upprättats i kombination med värmelager där studier visar på god driftsäkerhet och synergier med till exempel biobränslepannor.
Ett betydande hinder för implementeringen av solfjärrvärme i Sverige är skillnaden i värmebehov och solvärmeproduktion. Skillnaden blir mer påtaglig vid nordliga breddgrader där solinstrålning och solhöjd minskar drastiskt under vinterhalvåret. För närvarande är det mycket få studier gjorda på implementering av solfjärrvärme vid nordliga breddgrader. Det är därför nödvändigt att göra fallstudier på befintliga installationer av solfjärrvärme i nordligt klimat.
Nyttan med solfjärrvärme är starkt beroende av den aktuella bränslemixen där till exempel lönsamhet och koldioxidutsläpp starkt beror på vilken bränslekälla som ersätts av solvärme. Det planerade projektet kan medföra insikter i svensk energiförsörjning som bland annat möjliggör en snabbare väg till 2030 målen om en fossilfri fjärrvärmesektor och samtidigt bidra till de svenska och europeiska energi- och klimatmål.
