Bild: DobeStock: issaronow
Bild: DobeStock: issaronow
Forskningsprojekt Projektet "Postdigital Propaganda" utforskar problemet med digital desinformation och dess konsekvenser för demokrati och social sammanhållning. Det fokuserar på hur falsk information skapas och sprids över digitala plattformar, och hur den kan påverka allmänhetens åsikter och underminera förtroendet för demokratiska institutioner.
Vi utgår från ett sociotekniskt perspektiv där vi analyserar den digitala tekniken som inbäddad i sitt sociala och politiska sammanhang. Vi forskar för det första om hur digital desinformation ser ut, och vad den innehåller. Vi intresserar oss särskilt för hur digital teknik bidrar i formandet av den. För det andra om hur desinformationen sprids. Fokus ligger då på hur sociala mediers speciella logik formar spridningsmönstren. För det tredje om hur vanliga människor online, såväl som lagstiftare och politiker, reagerar på den digitala desinformationen.
I dagens samhälle pratas det mycket om att man inte kan lita på den information som cirkulerar på internet. Under de senaste fem åren har ordet 'desinformation' hamnat på allas våra läppar. Det har förstärkts av händelser som Donald Trumps tid som USAs president, coronapandemin, en tilltagande klimatkris, och krig och oroligheter runt om i världen. 'Desinformation' definieras som felaktig information som sprids med politiska syften. Det kan till exempel handla om att vilseleda väljare inför politiska val, eller att sprida rykten som påverkar människors beteenden när det gäller att vaccinera sig.
Forskare är idag eniga om att digitaliseringen av samhället har förändrat hur desinformation skapas och sprids. Desinformationen ser annorlunda ut än tidigare i historien, och den cirkuleras mycket snabbare och längre. Dessutom innebär digitaliseringen nya utmaningar och möjligheter för hur desinformation kan kontrolleras och regleras.
Men digitaliseringen har inte bara gjort desinformation snabbare och kraftfullare. Utvecklingen av internet har också betytt att helt nya — specifikt digitala — fenomen sätter sin prägel på desinformationen. Sådana fenomen är exempelvis hashtags, memes, algoritmer, och sociala medieplattformar (som Twitter, Instagram och TikTok). I det här projektet forskar vi om hur just sådana, digitala, företeelser spelar en viktig roll för desinformationens form, spridning och reglering.
