Positiv kontroll eller gränslös stress? Inflytande i arbetet och konflikten arbete-familj
Forskningsprojekt
I det här projektet studeras vad egenkontroll i arbetet – sett i relation till krav från såväl arbete som hem – betyder för möjligheten att förena arbete och familj. Analyserna bygger på jämförelser mellan Sverige och andra länder.
Bakgrunden till projektet är diskussionen om arbetslivets ”flexibilisering”. Med flexibilisering menas att arbetets avgränsning i tid och rum, men också i form av befattningsbeskrivningar, är på väg att luckras upp.
Det antas ge nya möjligheter att förena arbete och familj och även vara positivt ur hälsosynpunkt. Allt fler pekar emellertid på att denna frihet också medför nya krav. Den kräver att individen strukturerar sin tillvaro och drar gränser, bl a mellan arbete och familj. Det kan bli en källa till stress, särskilt i slimmade organisationer där ett stort mått av egenkontroll kan göra att arbetet spiller över på fritiden.
Bakgrunden till projektet är diskussionen om arbetslivets ”flexibilisering” och dess effekter på bl a hälsa och jämställdhet. Med flexibilisering avses en uppluckring av arbetets gränser i tid och rum och uppgift. Det antas ge nya möjligheter att förena arbete och familj och även vara positivt ur hälsosynpunkt, då ett stort självbestämmande har setts som en hörnsten i det "goda" arbetet.
Allt fler pekar emellertid på att denna frihet också medför nya krav. Den kräver att individen själv strukturerar sin tillvaro och drar gränser, bl a mellan arbete och familj. Det kan bli en källa till stress, särskilt i slimmade, ständigt föränderliga organisationer. Ett stort mått av egenkontroll eller självbestämmande gör då lätt att arbetet spiller över på fritiden. Forskningen kring möjligheten att förena arbete och familj har dock främst tagit fasta på de krav som ställs på individen, medan få har studerat betydelsen av egenkontroll. Detta begrepp är centralt i arbetsmiljöforskningen, som dock sällan blickar utanför arbetsplatsen.
Syftet med detta projekt är att studera vad egenkontroll i arbetet - sett i relation till krav från såväl arbete som hem - betyder för konflikten arbete-familj. Analyserna bygger på jämförelser mellan kvinnor och män, mellan olika yrken och mellan Sverige och länder med andra system för produktion och välfärd. De kretsar kring fem frågeställningar:
* Hur har egenkontrollen i arbetet förändrats för olika yrkesgrupper under 1990-talet?
* Vad betyder egenkontroll i arbetet för konflikten arbete-familj?
* Är egenkontroll av särskild betydelse i relations- och symbolyrken?
* Vilken betydelse har landets produktions- och välfärdsregim för könsskillnader i egenkontroll?
* Vilken betydelse har typen av regim för egenkontrollens effekt på konflikten arbete-familj och på könsskillnader i detta avseende?
Data hämtas från 2004 års European Social Survey, från de svenska levnadsnivåundersökningarna och från International Social Survey Program.