PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar
Doktorandprojekt
Internationella kunskapsmätningar av skolresultaten är ett fungerande sätt att utvärdera den svenska skolan även om de inte säger allt. Det anser lärare och rektorer i en ny avhandling av Daniel Arnesson vid Umeå universitet.
Doktorsavhandlingen baseras på intervjuer med rektorer och lärare vid tolv skolor i fem kommuner samt med skolcheferna i respektive kommun. Intervjuerna genomfördes läsåret 2011-2012, innan resultaten av Pisa 2012 eller Pisa 2015 hade kommit.
Projektöversikt
Projektperiod:
2010-01-04 –
2016-11-21
Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet
Såväl lärare som rektorer och skolchefer såg internationella kunskapsjämförelser som giltiga utvärderingar av den svenska skolan. Det är rimligt att jämföra olika länders resultat även om mätningarna inte inrymmer skolans hela uppdrag, ansåg de. Pisa-undersökningarna var det slags internationella mätningar som rektorer och lärare kände bäst till.
Det finns skillnader i vad olika yrkesgrupper betonar i intervjuerna. Skolcheferna framhöll de internationella kunskapsmätningarnas stora betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, trots att sådana mätningar inte visar resultatet i enskilda skolor eller kommuner. Rektorer och lärare tyckte däremot att mätningarnas direkta påverkan på verksamheten varit modest. Mätningarna hade ändå haft ett stort indirekt inflytande genom att de legat till grund för politiska beslut, menade de.
