Personcentrerad vård av personer med demenssjukdomar
Forskningsprojekt
Det övergripande syftet med projektet är att studera personcentrerad vård i relation till välbefinnande bland boende och personal i särskilda boenden för personer med demens.
Portalkapitlet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom beskriver att vård och omsorg av personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Dock saknas studier som operationaliserat personcentrerad vård och studerat detta i relation till välbefinnande för personer med demenssjukdom. Det övergripande syftet med projektet är därför att studera personcentrerad vård i relation till välbefinnande bland boende och personal i särskilda boenden för personer med demens.
Portalkapitlet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom beskriver att vård och omsorg av personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Dock saknas studier som operationaliserat personcentrerad vård och studerat detta i relation till välbefinnande för personer med demenssjukdom.
Med ett personcentrerat förhållningssätt menas exempelvis att man strävar efter att fokusera på personen i stället för på sjukdomen, att bevara den demenssjukes personlighet trots sviktande kognitiv förmåga, att förstå symtom och beteende ur personens perspektiv.
Få enkätinstrument är utvecklade som kan användas för skattning av personcentrerad vård. De instrument som existerar behöver testas vad gäller validitet, reliabilitet och praktisk användbarhet. Studiens hypoteser är att vid enheter där man ger en mer personcentrerad vård förekommer högre grad av livskvalitet, mindre grad av depression, beteendeförändringar och lägre grad av smärtupplevelse bland personer med demens, samt en personal som skattar sin arbetsmiljö mer positivt, har högre grad av tillfredställelse med arbete och vård, lägre grad av arbetsstress och samvetsstress.
Syfte Det övergripande syftet med projektet är att studera personcentrerad vård i relation till välbefinnande bland boende och personal i särskilda boenden för personer med demens.
Frågeställningar 1. Vilken validitet, reliabilitet och praktisk användbarhet har två skattningsskalor som förväntas mäta i vad mån personcentrerad vård ges vid olika enheter för vård av personer med demenssjukdom? 2. Finns ett samband mellan grad av personcentrerad vård och livskvalitet, förekomst av smärta, depression samt beteendesymtom hos personer med demens? 3. Finns ett samband mellan grad av personcentrerad vård och vårdpersonalens tillfredställelse med sitt arbete och den vård som ges, upplevelser av arbetsbelastning och samvetsstress?