Doktorandprojekt Minskar ultraljudsledd vägledning vid dränering av abscesser risken för inkontinens och fistlar?
...
Bakgrund
Dränering av bölder i analkanalen (perianala abscesser) är sedan lång tid en väletablerad behandling. Traditionellt har det gjorts i narkos, varvid man lokaliserat svullnaden och tömt den genom att skära upp den med en kniv. En stor andel av dem som genomgått behandlingen utvecklar dock efteråt kroniska fistlar från analkanalen till huden, vilket kan ge långvariga besvär med varig sekretion. I många fall skadas också slutmuskeln (sfinktern), vilket kan ge inkontinens.
Genom ultraljudsvägledning kan abscessen öppnas under mer kontrollerade former. Detta är en relativt ny teknik som ännu inte utprovats i större studier. Målsättningen med ultraljudsledd dränering är precis som vid traditionell behandling att dränera abscessen så att infektionen kan läkas ut. Skillnaden är att dräneringen kan göras samtidigt som man har full överblick över var abscessen är lokaliserad och hur den är lokaliserad i förhållande till slutmuskeln. Förutom att minska risken för fistlar skulle ultraljudsledd dränering också kunna minska risken för skador på slutmuskeln och därmed risken för inkontinens. Med denna studie avser vi undersöka detta.
Studien
Perianal abscess är en vanlig åkomma inom akutkirurgin och etiologin bakom anal abscess är oklar. Det finns inga aktuella studier som kartlägger incidensen i populationen eller fördelning gällande ålder och kön. Det saknas även valida uppgifter om prevalens av komplikationer såsom sfinkterskador eller fistlar och därpå följande fekalinkontinens efter operation.
I den första delen av min kommande avhandling ingår två delstudier som syftar till att fylla en kunskapslucka när det gäller förekomsten av perianala abscesser i det nutida Sverige. Dessa studier baseras på registerdata för perioden 1997-2009. I den första delstudien belyses förekomsten generellt i befolkningen liksom framför allt samsjuklighet och återinsjuknande hos patienter med Crohns, diabetes, övervikt och HIV/aids. I den andra delstudien specialstuderas diabetespatienterna. Här jämförs patienter med diabetes typ 1 och diabetes typ 2, vilket kan bidra till ny kunskap om etiologin bakom perianala abscesser.
Den andra delen av min avhandling baseras på kliniska multicenterstudier och är inriktad på behandlingsmetoderna. Här jämförs ultraljudsledd behandling med traditionell. Den väsentliga skillnaden är att 3D UL (3 dimensionellt ultraljud) ger full överblick över var abscessen är lokaliserad. Abscessutbredningen kan utvärderas preoperativt med 3D UL och därefter behandlas under mer kontrollerade former (2). Med hjälp av 3D endoanalt UL är det därtill möjligt att differentiera mellan olika typer av fistlar, såsom kryptogena och Crohnfistlar. Särskiljande kriterier mellan olika typer av fistlar vid ultraljudsundersökningen är tidigare definierade och publicerade (3).
Det finns grund för antagandet att användning av ultraljud kan ge en minskning av risken för fistlar samt troligen också för skador på sfinktermuskulaturen. Inom gynekologin har man sedan flera år framgångsrikt behandlat bröstabscesser med ultraljudsledd nålaspiration alternativt dränering med hjälp av kateter istället för enbart incision och dränage (4). En likartad metodik skulle kunna vara tillämplig även vid dränering av perianala abscesser för att minska operationstraumat och därmed risken för ett komplicerat efterförlopp. Hypotesen är att ultraljudsledd behandling leder till en mer exakt diagnos och också till en säkrare och mer framgångsrik behandling av patienten.
Syftet med de två delstudierna i denna del av min kommande avhandling är att påvisa att 3D endoanalt UL är ett relativt enkelt och ytterst värdefullt verktyg som kan komma till användning för förbättrad diagnostik och behandling av perianala abscesser och fistulering. I delstudie tre i min avhandling är fokus på effekterna av de två behandlingsmetoderna vad gäller förekomst av sfinkterskador, fistlar och inkontinens. Den fjärde delstudien belyser hur ultraljudsledd respektive traditionell behandling påverkar läkningstidens längd och till denna relaterade komplikationer.
Publikationer:
Risk for developing perianal abscess in type 1 and type 2 diabetes and the impact of poor glycemic control. Adamo K, Gunnarsson U, Eeg-Olofsson K, Strigård K, Brännström F. Int J Colorectal Dis. 2021 May.
Prevalence and recurrence rate of perianal abscess--a population-based study, Sweden 1997-2009. Adamo K, Sandblom G, Brännström F, Strigård K. Int J Colorectal Dis. 2016 Mar.
