PATRYCJA WOLDAN-GRADALSKA: Handläggning av faryngotonsillit för att säkerställa optimal antibiotikaförskrivning

Projektbeskrivning

Bakgrund

Handläggningen försvåras av att många är symtomfria bärare av grupp A streptokocker (GAS), samtidigt som halsbesvären ofta orsakas av virus. Svalgprov kan inte skilja mellan GAS-faryngit och GAS-bärare med viral faryngit, vilket bidrar till onödig antibiotikaförskrivning. Trots riktlinjer för att minska överförskrivning visar forskning att många läkare inte följer dessa. Det är också oklart om sjuksköterskor och farmaceuter kan bidra till att minska antibiotikaförskrivningen vid enklare infektioner.

Syfte

Avhandlingen syftar till att förbättra handläggning av faryngotonsillit i primärvården för att säkerställa en ansvarsfull och effektiv användning av antibiotika vid halsont.

Delarbetena har följande syften:

1. Att undersöka hur väl bedömningen av Centorkriterier stämmer överens mellan digitala vårdkontakter och fysiska läkarbesök.
   
   
2. Att uppskatta sannolikheten för att fynd av GAS återspeglar det som orsakar halsbesvären hos patienter som söker primärvård för halsont, samt hur detta påverkas av klimatzon och patientens ålder.
   
   
3. Att jämföra patientkaraktäristika och symtomgrad mellan patienter som söker vård på vårdcentral och apotek.
   
   
4. Att utvärdera hur följsamheten till riktlinjer vid okomplicerade halsinfektioner påverkas av om första bedömningen görs av läkare, sjuksköterskor eller farmaceuter med särskild utbildning.

Metod

Första delarbetet jämför bedömning av Centorkriterier vid digitala vårdkontakter och fysiska läkarbesök genom att analysera interbedömaröverensstämmelse. Det andra delarbetet är en systematisk litteraturöversikt med metaanalys av fallkontrollstudier för att uppskatta det etiologiska sambandet mellan halsont och fynd av GAS. Både positivt och negativt etiologiskt prediktivt värde (P-EPV och N-EPV), som beskriver kopplingen mellan GAS och halsont, ska beräknas. Positivt EPV avser sannolikheten att fynd av GAS är kopplat till de aktuella halsbesvären.
Negativt EPV avser sannolikheten att symtomen inte är associerade med GAS vid ett negativt test. Båda beräkningarna tar hänsyn till förekomsten av friska bärare av GAS. Delarbete tre och fyra baseras på en randomiserad studie där patienter med halsont bedöms av läkare, sjuksköterskor eller farmaceuter med särskild utbildning. Studien undersöker både patientflöden (delarbete 3) och följsamhet till riktlinjer (delarbete 4).

Relevans

Avhandlingen förväntas ge insikter som kan förbättra vården av halsinfektioner och minska onödig antibiotikaförskrivning. Första delarbetet svarar på om Centorkriterier kan bedömas tillförlitligt vid digitala vårdkontakter. Andra delarbetet bidrar med kunskap som förväntas underlätta implementeringen av riktlinjer vid halsfluss. Studien är viktig internationellt då kunskap om positivt och negativt EPV är viktig för att reda ut den omdebatterade frågan om användning av snabbtest för GAS vid halsinfektion. Delarbete tre ger viktig kunskap om patientflöden vid vård av halsfluss och lägger grunden för framtida implementeringsstudier. Delarbete fyra undersöker om sjuksköterskor och farmaceuter med särskild utbildning kan hantera okomplicerade halsinfektioner på ett säkert sätt och följa riktlinjer lika bra eller bättre än läkare. Detta skulle i så fall kunna avlasta primärvården.