Forskningsprojekt Framgångar inom medicinsk forskning erbjuder nya möjligheter att upptäcka sjukdomar i hjärta och kärl tidigare och större möjlighet att avvärja hälsorisker.
Projektet möter behovet som individer och kliniker har av nya och bättre metoder för att med ett helhetsperspektiv beskriva risk för hjärtkärlsjukdom. Det förväntas bidra till utveckling av nya riktlinjer för klinisk bedömning och förebyggande insatser. Projektet fokuserar särskilt individer med icke symptomgivande hjärt-kärlsjukdom och måttligt ökad risk, eftersom de ofta inte upptäcks och inte behandlas i tid, samtidigt som det är i denna grupp det stora antalet sjukdoms- och dödsfall inträffar.
Bertil Lindahl, professor, Uppsala universitet
Framgångar inom medicinsk forskning erbjuder nya möjligheter att upptäcka sjukdomar i hjärta och kärl tidigare och större möjlighet att avvärja hälsorisker. Tillgången på biomarkörer, genetiska markörer och nya analytiska och tekniska mätmetoder har ökat kraftig, liksom tillgången på longitudinella mätningar av levnadsvanor och genetik, liksom sociala och psykologiska faktorer.
Denna nyanserade, varierande och omfattande information öppnar möjlighet och förhoppningen, att med ett helhetsperspektiv på individen mer exakt kunna förutsäga risken för sjukdom. Förhoppningen är även att nya statistiska metoder, som frångår etablerade metoder, på ett mer exakt och realistiskt sätt kan uppskatta komplexa samband och bättre avgöra individens risk för hjärtkärlsjukdom. Inom vården används idag olika generella index baserade enbart på ett fåtal faktorer för att bedöma risken för sjukdom på 10-års sikt. De flesta sådana index uppvisar oftast en låg träffsäkerhet. De riskerar även att vara förlegade eftersom människors livsstil, miljö och beteende under senare år genomgått stora förändringar, liksom insatser inom och utanför vården. Därmed förändras dessa faktorers inverkan på risken för sjukdom även påtagligt.
Detta projekt möter det behov som individer och kliniker har av nya och bättre metoder för att med ett helhetsperspektiv beskriva individens risk för hjärtkärlsjukdom. Detta förväntas bidra till utveckling av nya riktlinjer för klinisk bedömning och förebyggande insatser. I synnerhet fokuserar projektet på individer med icke symptomgivande hjärt-kärlsjukdom och måttligt ökad risk, eftersom dessa ofta inte upptäcks och inte behandlas i tid idag, samtidigt som detta är den grupp där det stora antalet sjukdoms- och dödsfall inträffar.
Projektet är femårigt och kombinerar data från upprepade undersökningar av hälsodata i observationsstudier och omfattande data som insamlas i en randomiserad klinisk studie (VIPVIZA studien), med data från flera nationella kvalitetsregister. Tre delstudier ingår: analys av orsakssamband mellan underliggande faktorer för asymtomatisk ateroskleros i halskärlen (år 1-2), analys av modeller för riskbedömning av hjärt-kärlsjukdom (år 2-5), och utformning av verktyg för personcentrerad kommunikation om denna risk(År 4- 5).
Projektet har fyra specifika mål: (1) analys av det komplexa samspelet mellan biologiska, beteendemässiga, psykologiska och sociala faktorer och dessas orsakssamband med asymtomatisk åderförkalkning bland medelålders befolkningen; (2) bedömning av hur förändringar av orsaksfaktorer påverkar utvecklingen av ateroskleros över tre år; (3) utveckling av modeller för bedömning av risk för hjärtkärlsjukdom inom en horisont av tre och fem år; och (4) presentation av risken på ett användarvänligt och interaktivt sätt för att underlätta individens förståelse av den egen risk.
Projektet sammanför sju tvärvetenskapliga team från preklinisk, klinisk, samhällsvetenskaplig och folkhälsoforskning vid universiteten i Umeå, Uppsala och Lund. Avancerade epidemiologiska och statistiska metoder ska tillämpas för att besvara forskningsfrågorna och utveckla modeller för riskbedömning.
Några exempel på frågor som tas upp: Har människor med olika hälsokunskap, olika uppfattning om sin förmåga eller olika strategier att hantera hälsohot, även olika utbredning och grad av åderförkalkning, och vilken inverkan har sociala förhållanden, levnadsvanor och biologiska faktorer på detta? Vad betyder levnadsvanor, förståelsen av hälsoinformation och sättet att hantera stress, för förändring av biologiska markörer? Hur påverkas symptomfri åderförkalkning om vanliga riskfaktorer förbättras, såsom blodtryck och blodfetter? Kan ultraljudsundersökning av halskärlen bidra till säkrare bedömning av risk för hjärtkärlsjukdom och mer lättförståelig information om detta? Vad är skillnaden mellan traditionella statistiska metoder och mer avancerade datagenererade modeller för säkerheten i riskbedömningen?
Projektet förväntas bidra med nydanande och bättre metoder för riskbedömning, som underlättar för sjukvården att skräddarsy förebyggande och behandlande insatser för individer i riskzonen att få hjärtkärlsjukdom. Ett nytt sätt att bedöma risk, där traditionella och nya biologiska riskfaktorer, psykosociala faktorer och ultraljudsteknik integreras och kopplas till avancerade nya statistiska modelleringsmetoder, har potentialen att vara ett användbart verktyg för att stävja förekomsten av förtida hjärtkärlsjukdom.
