Bild: Hadar Holm Mostphotos
Bild: Hadar Holm Mostphotos
Doktorandprojekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Projektet avslutades den 9 december 2021 när Ulrica Johansson disputerade.
Det vi äter under de första levnadsåren har stor betydelse för vår hälsa på lång sikt. I sitt projekt undersöker Ulrica Johansson ett flertal viktiga samverkande hälsofaktorer som tillväxt, näringsstatus, tarmflora, ätbeteende, livsmedelsintag och kroppssammansättning hos spädbarn 6-18 månader med fokus på nordisk hälsosam mat.
Tjänsten finansieras av den externa parten Semper AB samt anslag från Företagsforskarskolan. Fördelningen mellan parterna är 50/50.
Catharina Tennefors, PhD och Forskningschef Semper AB, catharina.tennefors@semper.se
Kostfaktorer under spädbarnstiden, bland annat högt intag av protein, snabba kolhydrater och mättat fett ökar risken för fetma, blodfettrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck senare i livet. Dagens kostråd till små barn grundas dock på tradition och erfarenhet medan forskning i princip saknas.
Tilläggskostens smak, konsistens och hur den serveras har betydelse för hur och vad barnet äter. Mot slutet av första levnadsåret börjar barn normalt uppvisa tilltagande misstänksamhet mot grönsaker och frukter. Dessa utgör dock en viktig del av det som är hälsosamt att äta. Genom att systematiskt införa frukt och grönt i små barns kost kan man öka intaget av dessa livsmedel även när barnet blir äldre, men när och hur man bäst gör detta är oklart.
Ny nordisk mat, ett initiativ från Nordiska rådet, betonar ett större intag av frukt, bär, grönsaker, fullkornsprodukter, fisk och vilt, och mindre intag av sötsaker, mjölkprodukter, kött och fågel. Hos vuxna förbättrar denna kost vikt och blodvärden som är kopplade till insulinresistens och hjärtkärlsjukdom. Då preferenser för olika smaker grundläggs tidigt är det logiskt att introducera sådan kost redan när barnet börjar sin tillvänjning till fast föda.
Ulrica undersöker i en randomiserad studie från 4-6 månaders ålder upp till 18 månader om en tilläggskost baserad på nordisk mat med sänkt proteinhalt, ökad mängd vegetabiliska fetter och en systematisk introduktion av frukt och grönt förbättrar kroppssammansättning (andelen fettväv), indikatorer för insulinresistens och andra markörer för ämnesomsättningen, tarmflorans sammansättning (associerad med risken för övervikt och flera sjukdomstillstånd) och viljan att prova nya hälsosamma livsmedel för att tidigt lägga grunden för goda kostvanor och hälsa.
Studien är interaktiv och innehåller utbildningsmoment för vårdnadshavare. Om resultaten blir de förväntade kommer de att ha direkt inverkan på svenska barns kostvanor under och efter småbarnsåren och därmed deras hälsa också på lång sikt.
