Vad är nytt med VIPVIZA?

Varför fungerar inte preventionen?

En viktig orsak till att prevention (förebyggande arbete mot sjukdomar) inte fungerar, är att det kan vara svårt att förstå vad risk betyder eftersom detta är abstrakt och statistiskt beräknat. Dessutom kan man tycka att risken inte är viktig eftersom det farliga som risken handlar om, inte beräknas inträffa förrän efter många år.

Många personer om känner sig friska och starka men ändå har hög risk för hjärtkärlsjukdom kan tänka att det inte kommer att drabba dem. En del kan tänka att det nog inte är så allvarligt eftersom riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är så vanliga, och därför inte tar råd om levnadsvanor och läkemedelsbehandling på allvar.

Från sjukvårdens sida kan det ligga nära till hands att alltid sätta patienter som redan har en sjukdom sjukdom främst, även när risken för senare allvarlig sjukdom är påtaglig.

En sak som ytterligare komplicera saken är att majoriteten av alla hjärtinfarkter och stroke inträffar hos personer som själva inte har hög risk. Därför att gruppen med låg eller måttlig risk är så stor, att trots att en mindre procentuell andel i den gruppen verkligen insjuknar eller dör av hjärtinfarkt eller stroke, så är de tillsammans fler till antalet än antalet som drabbas i den betydligt mindre gruppen även om de individerna har hög eller mycket hög risk.

Av det skälet är det nödvändigt att även de som bara har låg/måttlig risk vidtar förebyggande åtgärder.

Idén bakom VIPVIZA

VIPVIZA följer devisen ”En bild säger mer än tusen ord” och vänder därmed upp och ner på nuvarande strategi för att förebygga hjärtinfarkt och stroke.

I stället för att enbart informeras om sina riskfaktorer, såsom höga blodtryck och blodfetter och rökning, som orsakar åderförkalkning och därför ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, får deltagarna i studien konkret information med bilder och grafik om graden av åderförkalkning i de egna halskärlen.

Tanken är att man därigenom bättre ska förstå att man faktiskt riskerar att drabbas av hjärtkärlsjukdom och att man blir mer motiverad till förebyggande åtgärder.  Tanken är även att sjukvården i högre grad ska följa gällande riktlinjer om förebyggande behandling då de får information om graden av åderförkalkning i patienters blodäkrl. Allt detta förväntas fungera lika bra oavsett personernas ålder, kön och sociala situation (yrke, var man bor, utbildning, civilstånd) och på lång sikt leda till bättre hälsa och att risken för hjärtkärlsjukdom minskar med färre insjuknanden och dödsfall i hjärtkärlsjukdom som resultat.