"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Så här genomförs VIPVIZA-studien

Bild: Malin Grönborg

VIPVIZA är en av världens största förebyggande studier i sitt slag. Det är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) där deltagarna fördelas slumpvis i två grupper. Den är integrerad i Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) och i regionens primärvård.

Under perioden april 2013 - juni 2016 togs drygt 3500 personer från hela länet in i studien. Alla hade först deltagit i VHU, som genomförs enligt gällande riktlinjer för förebyggande av hjärtkärlsjukdom. 

VHU - Västerbottens hälsoundersökningar

VHU omfattar provtagning av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (blodtryck, blodfetter och blodsockervärden), mätning av kroppsmått (längd, vikt och midjeomfång) och en stor enkät om hälsa, mediciner, levnadsvanor, livskvalitet och psyko-sociala faktorer.

I ett efterföljande samtal med en särskilt utbildad sjuksköterska belystes risken för hjärtkärlsjukdom baserat på provsvaren och enkätsvaren, och i dialog med sjuksköterskan diskuterades hälsofrämjande levnadsvanor och förebyggande åtgärder, och vid behov hänvisades personen till läkare för läkemedelsbehandling.

Deltagarna fördelas slumpvis i två grupper:

  • interventionsgruppen, som fick information om vad ultraljudet visade. Samma information skickades även till hälsocentral.
  • kontrollgruppen där inte någon information om ultraljudsresultatet gavs till personen och hälsocentralen.

Intaget till studien pågick periodvis i olika delar av länet så att deltagarna representerar länets VHU-deltagare. Personer med minst en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom informerades om studien och fick frågan om deltagande och 85 % av de som tillfrågades tackade ja och inkluderades i studien, dessa fördelades slumpvis på två lika stora grupper, interventionsgruppen respektive kontrollgruppen. För det användes en slumplista framtagen av en statistiker med hjälp av dator.

Första besöket

Vid första besöket gjordes en ultraljudsundersökning av halskärlen och deltagarna bevarade enkäter om psykologiska faktorer av betydelse för förebyggande åtgärder.

Därefter fick interventionsgruppen efter någon vecka ett brevbesked om ultraljudsresultatet. Detta illustrerade kärlålder (biologisk ålder) i förhållande till den kronologiska (verkliga) åldern med en visare som gick från grönt över gult och orange till rött. Grönt illustrerade att kärlen hade den grad av åderförkalkning som vanligen ses hos personer som var minst 10 år yngre, och rött illustrerade att individens åderförkalkning var som hos personer som var minst 10 år äldre. Dessutom visade ett ”trafikljus” för var sida om personen hade plack, det vill säga fett och/eller kalkinlagring i kärlväggen, där en grön prick betydde att plack inte hade påvisats och en röd prick att plack hade påvisats.

Dessutom gavs skriftlig information om att åderförkalkning är en påverkbar process som kan gå långsammare och till och med gå tillbaka genom förebyggande åtgärder.

Samtidigt skickades exakt samma ultraljudsinformation och ett informationsblad angående hur resultaten skulle tolkas till studiedeltagarens läkare på hälsocentralen.

Deltagarna i kontrollgruppen och deras läkare fick ingen information om resultatet av ultraljudsundersökningen. 

Förebyggande åtgärder

All behandling för att förebygga hjärtkärlsjukdomar handläggs och beslutas i både interventions- och kontrollgruppen av läkare och sjuksköterskor på hälsocentralerna i samråd med deltagarna, utan någon medverkan av forskargruppen, enligt de riktlinjer som finns inom sjukvården.

Efter sex månader

Efter 6 månader skickades exakt samma ultraljudsinformation till deltagarna i interventions-gruppen ytterligare en gång.

Efter ett år

Efter ett år gjordes första uppföljningen av båda grupperna med provtagning av samma riskfaktorer som inom VHU och samma enkätfrågor om levnadsvanor och läkemedelsbehandling besvarades. Resultatet på provsvaren skickades både till alla deltagare och till respektive hälsocentraler.

Efter tre år

Samma provtagning, enkäter och även en ny ultraljudsundersökning genomfördes efter tre år. Efter denna treårsuppföljning fick alla deltagare, både interventionsgruppen och kontrollgruppen, och deras läkare veta provsvaren och även ultraljudsresultatet.

Efter 6,5 år

December 2019 påbörjades ytterligare en uppföljning på samma sätt - 6,5 år efter första ultraljudsundersökningen. Denna uppföljning slutfördes mars 2023.

Våren 2023 pågår planering av ytterligare en uppföljning cirka 10 år efter första ultraljuds-undersökningen och den beräknas starta hösten 2023. På grund av att de personella resurserna inte räcker till kommer VIPVIZA tyvärr inte att kunna erbjuda en 10-årsuppföljning till alla deltagare.

 
VIPVIZA Startsida

Blir man mer motiverad till förebyggande åtgärder om man får veta att man har åderförkalkning i halskärlen?

Om VIPVIZA

Läs mer om syftet och idén kring forskningsprojektet.

Resultat inom VIPVIZA

Läs om vad VIPVIZA-studien har kommit fram till så här långt.

Senast uppdaterad: 2023-05-04