Forskningsprojekt
De föremål som vi omger oss med har inte bara praktiska funktioner. De är också är laddade med symbolvärden; kulturella, religiösa och sociala. Förändringar som under stenåldern sker i Norrlands materiella kultur kan berätta om kulturell identitet.
Under tusen år, ca 4500-3500 f. Kr., sker stora förändringar i det arkeologiska material som hittats i Norrland. Syftet med projektet är att belysa dessa förändringar i den materiella kulturen under slutet av äldre och början av yngre stenålder. Det handlar om föremålens ”immateriella” värden och den tanke-/tillverkningsprocess som leder fram till dessa, och det yttersta målet blir alltså att kunna göra utsagor om social och kulturell identitet.
Det övergripande syftet med projektet är att belysa de förändringar som sker i den materiella kulturen i Norrland under slutet av äldre och början av yngre stenålder, och den övergripande teoretiska hållningen är idéen om materiell kultur som meningsbärande, dvs. att de föremål och konstruktioner som vi använder och omger oss med, förutom att ha uppenbara praktiska, funktionella värden, också är laddade med symbolvärden av olika slag; kulturella, religiösa, sociala osv. Det är dessa ”immateriella” värden hos föremålen, och den tanke-/tillverkningsprocess som leder fram till dessa, som detta projekt handlar om. Det yttersta målet blir alltså att kunna göra utsagor om social och kulturell identitet.
De 1000 åren ca 4500-3500 f. Kr. har beskrivits som innehållande stora förändringar i det arkeologiska materialet i Norrland. Under denna period blir skifferredskapen vanliga och halvt nedgrävda hus (nu synliga som s.k. boplatsvallar) börjar byggas i Norrland under denna period. De äldsta hällbilderna torde likaså höra till den här tidsperioden. Mikrospånteknologin (en speciell metod för att framställa skäreggar av sten till, exempelvis, pilspetsar av ben) försvinner och man har menat att kvarts som råmaterial blir vanligare under denna period, liksom s.k. bipolär reduktion (en metod för att ur större stenstycken framställa avslag, dvs. råämnen till exempelvis skrapor). Under yngre stenålder ser vi också en ökad frekvens av exotiska råmaterial som exempelvis flinta, jämfört med de närmast föregående perioderna som kännetecknas av främst lokala råmaterial som kvarts, kvartsit och lokala vulkaniter.
Ytterst hänger sannolikt dessa omvälvningar, åtminstone delvis, samman med mera storskaliga händelseförlopp som den östliga kamkeramiska kulturens utbredning västerut och jordbrukets etablering i Sydskandinavien, exakt hur dessa företeelser skall kopplas samman är dock ännu oklart.
På det konkreta planet tar projektet avstamp i föremål som framkommit vid undersökningarna av de 6000-åriga hyddbottnarna i Vuollerim, Jokkmokk socken i Lappland. Projektet tar sig an tre frågeställningar som utgör var sin delstudie i projektet. I den första delstudien undersöks skifferredskap vad gäller stilistisk variation. Målsättningen är att kunna säga något om impulser och kontaktvägar och att, tillsammans med de övriga föremålsstudierna i projektet, kanske kunna definiera sociala territorier i norra Norrland under perioden ifråga.
Delstudie nummer två syftar till att med geokemiska metoder bestämma från vilket geografiskt område flintfynden (råmaterialet eller de färdiga föremålen) från Vuollerim kommer. Flinta finns inte naturligt i Norrland, så detta skulle kunna ge oss konkret kunskap om långväga kontakter. Flintans roll som exotiskt råmaterial kommer att uppmärksammas; utifrån bl.a. etnografiskt material kommer en diskussion att föras kring flintans eventuella symboliska konnotationer.
Den sista delstudien omfattar en teknologisk analys av avslag (dvs. råämnen/avfall) av framförallt kvarts och kvartsit från ett antal boplatser i Norr- och Västerbottens län. Syftet är att få ett grepp om proportionerna mellan bipolär reduktion och plattformsreduktion (olika sätt att ur större stenstycken utvinna råämnen till redskap). Detta har i tidigare forskning getts kronologisk och ibland ”kulturell” signifikans.
Tanken är att i de tre delfrågeställningarna som redogjorts för ovan jämföra med föremål från liktidiga boplatser från Norrland och att, i förlängningen, försöka placera in Vuollerim i ett vidare Fennoskandiskt perspektiv. Projektet utgörs sålunda av egna analyser av föremål i svenska och utländska (nordiska) museer samt studier av litteratur och annat källmaterial och genomförs under tre år.
