Forskningsprojekt Satsningarna på förnyelsebar energi leder till en kraftigt ökad efterfrågan på vissa mineraler. Inom EU anses mineralpotentialen underutnyttjad samtidigt som gruvföretag inte anses ta tillräckligt med ansvar. Gruvetableringar ställer frågan om vad som är en hållbar utveckling på sin spets och planer på nya gruvor leder ofta till konflikter. I projektet undersöker vi när gruvetableringar leder till konflikt, varför konflikter eskalerar och hur de kan hanteras på ett effektivt och legitimt sätt.
Sverige är ett viktigt gruvland och intresset för svenska mineraltillgångar ökar men en rad gruvkonflikter har uppstått de senaste åren. Dialog och samråd antas ofta vara lösningen utan att vetenskapen stödjer detta. Målet med projektet är att utveckla kunskap som kan bidra till en hållbar, effektiv och legitim mineralförvaltning genom att identifiera vilka de stora hållbarhetsfrågorna är samt vilka styrmedel som behövs för avvägningar och val. Projektet bygger på en jämförande forskningsansats där fyra olika fallstudier i Sverige analyseras med både kvalitativa och kvantitativa metoder.
Den samhällsvetenskapliga forskningen om gruvverksamhet växer stadigt, men kunskapen om politiska och institutionella aspekter är relativt fragmenterad och rör främst utvecklingsländer. Det finns få studier som berör samspelet mellan lokala aktörer, gruvföretag och staten. En viktig kunskapslucka rör hur gruvmotstånd uppstår och organiseras, och hur det hänger ihop med platsuppfattningar. Få studier kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och det behövs mer jämförande studier över längre tidsperioder.
Projektet bygger på ett tvärvetenskapligt teoretiskt ramverk som betonar att det finns många konkurrerande synsätt kring hållbar utveckling som påverkar de vägval som görs på olika nivåer. Dock är det ofta vissa synsätt som dominerar i en policyprocess, vilket kan bidra till att handlingsutrymmet beskärs. Om processen istället öppnas upp för fler synsätt så är det möjligt att hitta helt nya vägar framåt. Ramverket betonar vidare vikten av att studera hur institutioner, strategier och praxis påverkar vilka synsätt som blir synliga och hur de aktörer som representerar olika synsätt väljer att agera. För att komplettera ramverket kommer vi även använda litteratur om platsens betydelse, sociala rörelser och deliberation.
En jämförande forskningsansats ligger till grund för projektet med fyra svenska fallstudier. Fallen ska representera olika grader av konflikt och konflikthanteringsstrategier (både deliberativa och konfrontativa), liksom olika faser av gruvverksamhet och olika lokala kontexter med varierande grader av socialt kapital, ekonomisk framgång, ekologiska förutsättningar och historiska erfarenheter av gruvor.
Projektet bidrar till hållbar utveckling genom att belysa hur detta omstridda begrepp omsätts till praktik i gruvverksamhet. Dessutom kommer projektet att utveckla förståelsen av hur olika styrningsmekanismer som t ex olika former av deliberation (dialogprocesser, samråd osv.) kan användas för att hantera konflikter.
