Bild: Mostphotos
Forskningsprojekt Förare av timmerlastbilar tillbringar en stor del av arbetsdagen stillasittande och utsätts samtidigt för helkroppsvibrationer i fordonen. Vibrationerna gör att de riskerar att drabbas av smärta och värk i rygg och nacke och stillasittandet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Utveckling av en modell för förebyggande arbete kan bidra till att minska riskerna vid stillasittande och helkroppsvibrationer i transportbranschen.
Det övergripande syftet med projektet är att tillsammans med branschen utveckla och pröva en modell som leder till minskade risker för ohälsa och olycksfall till följd av helkroppsvibrationer och långvarigt stillasittande. Vidare kommer projektet att bidra till att beskriva hur exponeringen för helkroppsvibrationer och stillasittande ser ut hos timmerbilsförare vilket idag är okänt. Genom processutvärdering syftar projektet även till att utveckla modellen vidare.
Pasan Hettiarachchi, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
Peter Johansson, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
Teresia Nyman, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet
Vi vet att de som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt yrke löper en större risk att drabbas av ohälsa i form av värk och smärta i rygg och nacke (Wahlström et al. 2018; Burström et al. 2011). Det finns också studier som sett ökad risk för förtidig födsel (Skröder et al. 2021) samt påverkan på kognitiv förmåga med försämrad uppmärksamhet och trötthet (Ljungberg, 2007). Det senare kan innebära en ökad olycksrisk vilket kan leda till mycket allvarliga konsekvenser i denna bransch.
I Sverige regleras hur mycket helkroppsvibrationer man får utsättas för i sitt arbete (AFS 2005:15 och 2019:12). Det finns både ett insatsvärde, som anger vid vilken nivå arbetsgivaren behöver vidta åtgärder för att minska exponeringen samt ett gränsvärde som inte får överskridas. Följsamheten till dessa föreskrifter bedöms generellt vara låg. Detta beror troligen på att det är svårt för arbetsgivare att genomföra bra riskbedömningar då detta kräver exponeringsmätningar. Dessa mätningar har varit tekniskt avancerade och kostsamma att genomföra. De senaste årens teknikutveckling har dock lett till att mätutrustning blivit både billigare och mer och användarvänlig.
Studier visar att mycket tid i stillasittande ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes och övervikt (Ekelund et al. 2019). Vid långvarigt stillasittande är de större muskelgrupperna i kroppen inaktiva och för att motverka hälsorisker rekommenderas vuxna begränsa stillasittandet och vara fysiskt aktiva på låg men ännu hellre på måttlig eller hög intensitet. De som inte kan begränsa stillasittandet bör sträva efter den övre nivån för rekommenderad pulshöjande aktivitet (300 minuter i veckan, eller 150 minuter på hög intensitet) (https://www.fyss.se/). Att bryta upp långvarigt stillasittande med aktiva pauser är gynnsamt, särskilt för personer som har sämre metabol hälsa. Tidigare studier visar att yrkesförare sitter stora delar av sin arbetstid, men också på fritiden. En stor andel har dessutom låga nivåer av fysisk aktivitet och dålig kondition (Gilson et al. 2019). De är också vanligare att personer som utsätts för långvarigt stillasittande har belastningsbesvär (Hallman et al. 2015). Aktiva avbrott under arbetsdagen har i experimentella studier bland lastbilschaufförer visat sig ge positiv effekt på ländryggssmärta (Sammonds et al. 2017). Arbetsgivaren är skyldig att även riskbedöma arbetsuppgifter som innebär mycket låg fysisk belastning och vidta åtgärder för att förebygga ohälsa till följd av sådan (AFS 2012:2).
I en ansökan från Uppsala universitet, som sker i samverkan med denna ansökan, är syftet att utveckla en metod för att på ett objektivt och kostnadseffektivt sätt mäta exponering för både helkroppsvibrationer och stillasittande samtidigt. Exponeringsmätningarna kommer att vara av stor vikt för de olika faserna i vår modell, som undersökning, riskbedömning och uppföljning.
