Nu blev jag kränkt! Socialisationseffekter av skolans arbete mot kränkande behandling

Projektbeskrivning

Detta projekt syftar till att studera socialiserande effekter av de senare årens intensifierade arbete mot kränkande behandling i skolan. Projektet har ett barn och ungdomsperspektiv men beaktar också praxis, regler, institutioner och system på nationell-, huvudmanna- samt skolnivå när det gäller kränkningar i skolan. Utgångspunkten är att nya juridiska former för arbete mot kränkande behandling innebär förändringar som påverkar barns socialisation och identitet. Till stor del är utvecklingen positiv när det gäller arbete mot kränkande behandling i skolan. Generellt uppmärksammas kränkande behandling mycket och skolor arbetar förebyggande med goda resultat. Förändringar i Skollagen har inneburit inskärpningar och den sätter de drabbade barnens perspektiv i fokus. Många elever som utsatts för kränkningar får också, om än sent, upprättelse och skadestånd.

Samtidigt finns det tecken på att nya och mer juridiska former för arbete mot kränkande behandling har viktiga och problematiska konsekvenser för hur barn påverkas och formas i sin utveckling. Skolpersonal vittnar bland annat om svårigheter när det gäller att tillämpa lagstiftning och lokala regler. Dessutom beskriver de en framväxande "kränkthets- och anmälningskultur" som skapar rädsla och osäkerhet bland personal och som påverkar möjligheten att arbeta med skolans fostransuppdrag.

Det finns i nuläget mycket bristfällig kunskap om denna utveckling – såväl de positiva som de negativa aspekterna. Mot denna bakgrund syftar detta projekt att via intervjuer med barn, föräldrar, skolpersonal och tjänstemän på huvudmannanivå studera effekter av det utvidgade arbetet mot kränkande behandling utifrån ett barn och ungdomsperspektiv med fokus på socialisation och identitetsutveckling.

Projektet utgår från följande forskningsfrågor:

• Hur resonerar och agerar elever och föräldrar när det gäller kränkande behandling och anmälningar?
• Finns det skillnader i elevers och föräldrars resonemang och agerande som kan relateras till lokala skillnader i hur skolor och huvudmän arbetar mot kränkningar?
• Hur kan barns och ungas socialisation och identitetsutveckling problematiseras och förstås utifrån deras resonemang och agerande när det gäller kränkande behandling och anmälningar samt lokala skillnader härvidlag?