Forskningsprojekt Projektet undersöker hur nordliga landskap och människor i norr framställs i bekönade termer i artonhundratalets reselitteratur, och hur upplevelsen av nordliga områden påverkar författarnas könsframställningar i texten.
I artonhundratalets reseskildringar från norra Norden framställs ofta nordområdena som antingen maskulina eller feminina. Dessa termer ges i allmänhet väldigt konventionella betydelser så att ett mäktigt eller skrämmande sceneri oftare ges maskulina förtecken och ett mjukt, inbjudande landskap framställs som kvinnligt. Reseskildringarnas Norden kan i detta hänseende sägas underbygga artonhundratalets genusordning . Men reseberättarnas jagprojektioner samspelar med framställningarna av landskapet på sätt som ibland leder till mer oväntade resultat. Projektet ingår i forskningsprogrammet Främmande nord.
Finansår , 2008, 2009
huvudman: Heidi Hansson, finansiar: Norges forskningsråd, y2008: 200, y2009: 210,
Projektet undersöker hur nordliga landskap och människor i norr framställs i bekönade termer i artonhundratalets reselitteratur, och hur upplevelsen av nordliga områden påverkar författarnas könsframställningar i texten. Traditionella könsframställningar dominerar i landskapsbeskrivningar vilket leder till att den rådande genusordningen bekräftas i texterna. Samtidigt påverkas författarnas jagprojektioner på ibland oväntade sätt genom att landskapet ges en feminiserande eller maskuliniserande roll. Redogörelser för nordisk historia, litteratur eller politik samspelar med landskapsbeskrivningarna så att slutresultatet blir en könsmässigt komplex bild. Generellt verkar det som om nordliga landskap framställs i mera maskulina termer än sydliga områden, men i vissa fall blir resultatet av detta snarast en uppvärdering av det konventionellt feminina.
De studerade verken härrör från senare hälften av artonhundratalet då den nordliga turismen etablerades och är valda för att ge möjlighet till jämförelser över tid, mellan mäns och kvinnors sklildringar, mellan könsrelaterade framställningar av olika regioner som Arktis och sub-Arktis samt mellan genrer som turistberättelser och redogörelser av upptäcktsresande.
Följande avdelningar ingår i studien:
1. Norra Norden som prövning av maskulinitet
Fokus: Bayard Taylor’s Northern Travel: Summer and Winter Pictures of Sweden, Lapland and Norway (1858) och Sir William Martin Conway’s The First Crossing of Spitsbergen (1897) och With Ski and Sledge over Arctic Glaciers (1898). Jämförelsetext: Arthur Dillon’s A Winter in Iceland and Lapland (1849)
2. Turistdiskurser
Fokus: Lord Dufferin’s Letters from High Latitudes (1857), Alexander Hutchinson’s Try Lapland: A Fresh Field for Summer Tourists (1870) och Susanna Henrietta Kent’s Within the Arctic Circle: Experiences of Travel through Norway, to the North Cape, Sweden and Lapland (1877)
3. Heroisk forntid
Kontrastivt fokus: Frederick Metcalfe, The Oxonian in Iceland (1861) och Elizabeth Jane Oswald, By Fell and Fjord, or Scenes and Studies in Iceland (1882). Jämförelsetexter: Isabella Frances Copland, Gamle Norge, or, Our Holiday in Scandinavia (1862), Sabine Baring-Gould, Iceland: Its Scenes and Sagas ((1863), Bayard Taylor, Egypt and Iceland in the Year 1874 (1874), och Ethel Tweedie, A Girl’s Ride in Iceland (1895)
4. Norden som modernt föredome
Fokus: Ethel Tweedie, Through Finland in Carts (1897). Jämförelsetexter: Annie Clive Bayley, Vignettes from Finland (1895), Sylvia MacDougall, A Summer Tour in Finland (1908) och Rosalind Travers, Letters from Finland, August 1908–March 1909 (1911)
5. Midnattssolens land
Fokus: Paul Belloni Du Chaillu, The Land of the Midnight Sun: Summer and Winter Journeys through Sweden, Norway, Lapland and the Northern Finland (1881) och Elizabeth (Mrs Aubrey) le Blond, Mountaineering in the Land of the Midnight Sun (1908)
