Forskningsprojekt Vår vision är en hälso- och sjukvård som genomsyras av ett hälsofrämjande synsätt med innovativa och lärande organisationer som präglas av mångfald, samverkan, uppföljning och förbättring med fokus på människors hälsa.
Det övergripande syftet med projektet är att på olika nivåer utforska hela innovationskedjan för arbetet med Nationella Riktlinjer – Levnadsvanor, från nationell framtagning till etablerad tillämpning inom vården. Projektet genomförs i samverkan med Västerbottens läns landsting (VLL) som under lång tid framgångsrikt arbetat med att utveckla vårdens hälsoorientering. Resultat och lärdomar förväntas bidra till att finna vägar att påskynda och säkerställa riktlinjers positiva effekter på det praktiska vårdarbetet.
Finansår , 2009
huvudman: Lars Weinehall, finansiär: Vinnvård, y2009: 6000,
För att på ett systematiskt sätt granska metoder och ge underlag för prioriteringar har Socialstyrelsen under det senaste decenniet utvecklat ett flertal Nationella Riktlinjer för vården. Dessa är avsedda att ge vägledning vid prioritering av insatser när medicinsk evidens, hälsoekonomi och etiska aspekter vägs samman. De ska också fungera som underlag för att stimulera samverkan mellan politiker, administratörer och verksamhet på lokal, regional och nationell nivå.
Att fullt ut implementera nationella riktlinjer för vårdens praktik har dock visat sig vara en stor utmaning. Hittills har man främst jobbat med riktlinjer för det medicinska arbetet riktat till redan sjuka patienter. För närvarande håller Socialstyrelsen på att utarbeta ett förslag till Nationella Riktlinjer för att främja hälsosamma levnadsvanor och på så vis förebygga sjukdom och ohälsa.
Inom det preventiva och hälsofrämjande området ställs dylik implementering inför särskilda utmaningar, exempelvis på grund av behovet att påverka biomedicinskt präglade professioners rådande syn
på hälso- och sjukvårdens uppdrag. Det övergripande syftet med föreliggande projekt är därför att på olika nivåer utforska hela innovationskedjan för arbetet med Nationella Riktlinjer – Levnadsvanor, från nationell framtagning till etablerad tillämpning inom vårdens lokala mikrosystem, för att därigenom finna vägar att underlätta lärandeprocesser och implementering av kunskap inom vårdens organisationer.
Projektet genomförs i samverkan med Västerbottens läns landsting (VLL) som under lång tid framgångsrikt arbetat med att utveckla vårdens hälsoorientering. Även vad gäller lokalt och nationellt riktlinjearbete finns inom VLL en omfattande erfarenhet. Här utvecklas för närvarande underlättande lärandestrukturer, datoriserade beslutsstöd och interaktiva distansmöten för strategiskt kunskapsutbyte inom landstinget.
För att erhålla en jämförelse med de utvecklingssatsningar som görs inom VLL genomförs även undersökningar av implementeringen vid Jämtlands läns landsting (JLL) samt jämförande studier av nationella utfallsmått för övriga landsting.
Projektsamverkan planeras med Hälsoinformatiskt centrum (HIC) vid Karolinska institutet samt Inline DSS, ett företag i Umeå med lång erfarenhet av att överföra riktlinjer till datorbaserade beslutsstöd. I och med detta kombineras forskning, utvecklingsarbete och produktutveckling, vilket kan underlätta tidigt genomslag ute i praktiken inom deltagande landsting. Resultat och lärdomar förväntas bidra till att finna vägar att påskynda och säkerställa riktlinjers
positiva effekter på det praktiska vårdarbetet.
Hälsoekonomiska studier har visat att ändrade levnadsvanor många gånger är mer kostnadseffektiva än traditionell läkemedelsbehandling, varför en framgångsrik implementering av hälsofrämjande riktlinjer kan gynna inte enbart patienter och vårdgivare utan även samhällsekonomin i stort.
Projektet avses genomföras under perioden 2009 t.o.m. 2012, fördelat över fyra delprojekt samt en övergripande analys där dessa kopplas samman. De fyra delprojekten följer viktiga beståndsdelar i en innovations- och implementeringskedja (se figur i huvuddokumentet) som med hjälp av återkopplingsmekanismer ger möjligheter att
1)granska innovations- och interventionsprocessen när riktlinjer tas fram för att identifiera faktorer som underlättar
implementering vilket kan leda till utveckling,
2) utveckla en organisatorisk beredskap och lärande strukturer som
underlättar spridning av riktlinjer och andra nationella och regionala initiativ,
3) utveckla stöd, arbetssätt och verktyg som kan underlätta implementering av riktlinjer, samt
4) utveckla arbetssätt för att använda nationella och
organisatoriska uppföljningssystem så de främjar lärande och utveckling.
