Handledare
Huvudhandledare: Lena Landström, universitetslektor, Umeå universitet.
Biträdande handledare: Petter Asp, justitieråd, Högsta domstolen.
Doktorandprojekt Genom att analysera ändamålet med den svenska narkotikakriminaliseringen kan det gå att konstruera en ny modell där skyddsintresse får en mer central roll i de straffrättsliga bedömningarna.
När staten väljer att kriminalisera vissa handlingar syftar det till att skydda en del berättigade intressen som exempelvis liv, frihet och hälsa. Det kallas för brottets skyddsintresse. Det här avhandlingsprojektet ska undersöka om det går att skapa en ny modell, ett analysverktyg med fokus på skyddsintresse, som kan att användas vid rättstillämpningen av narkotikabrotten. Syftet är att göra tillämpningen av lagen både mer effektiv och mer rättssäker.
Narkotikabrotten i samhället och svårigheten för juristen
Kampen mot narkotikabrottslighet är mycket aktuell i samhällsdebatten just nu – inte minst som ett sätt att stoppa kriminella nätverk. Narkotikabrott kan i juridisk mening begås på många olika sätt, till exempelvis genom försäljning av narkotika eller genom att konsumera det (eget bruk). Skyddsintresset för narkotikabrott är svårt att fastställa eftersom de kriminalpolitiska målen har förändrats över tid. Utan ett bestämt skyddsintresse för de olika kriminaliserade handlingarna riskerar rättstillämparen att famla i blindo när juridiska klurigheter uppstår. Och inom narkotikabrottens område finns det gott om svårigheter.
Frågor i projektet
Några av de frågor som projektet arbetar med är följande: Vad betyder skyddsintresse i en svensk straffrättslig kontext? Vilken betydelse har ett brotts skyddsintresse i rättstillämpningen? Vilka problem (utifrån olika aspekter, t.ex. intressena av legalitet och koherens) finns i rättstillämpningen idag som kan kopplas till narkotikabrottens straffrättsliga konstruktion? I de fall där angivet skyddsintresse saknas i förarbeten; Går det ändå att fastställa ett konkret skyddsintresse för olika narkotikabrott med hjälp av till ändamålstolkningar? Vad har de skiftande och ibland oklara skyddsintressena gjort med systematiken och tillämpningen av narkotikabrotten? Skulle de bakomliggande skyddsintressena, i den mån de kan definieras, kunna användas för analys av olika tillämpningsproblem inom narkotikabrottens område?
Lösningen?
Målet med projektet är att undersöka om det går att skapa en ”lära om skyddsintresse” som kan användas av praktiskt verksamma jurister när dessa ska tolka narkotikabrottslagstiftningen för att göra den mer ändamålsenlig och koherent.
Huvudhandledare: Lena Landström, universitetslektor, Umeå universitet.
Biträdande handledare: Petter Asp, justitieråd, Högsta domstolen.