Näringslivets organisationer och den ekonomiska politiken 1921-1933. Integration, konfrontation eller samarbete?

Projektbeskrivning

Den övergripande målsättningen för den empiriska undersökningen blir därmed att identifiera på vilket sätt staten gav näringslivets organisationer möjlighet att påverka beslutsfattandet inom den ekonomiska politiken och på vilket sätt dessa möjligheter utnyttjades. Projektet täcker över en viktig kunskapslucka inom svensk ekonomisk och politisk historia.

Problembakgrund
Sedan införandet av 1809 års konstitution och dess maktdelningsprincip har organiserade intressen kopplade till näringslivet haft möjlighet att påverka den ekonomiska politiken i Sverige. Den historiska forskningen om detta område är dock inte sammanhängande, utan fokuserar på skilda perioder. En forskningsinriktning har fokuserat på den ekonomiska politiken fram till slutet av 1800-talet (Melkersson 1997; Kilander 1991; Oredsson 1969). Den dominerande forskningsinriktningen fokuserar på perioden efter 1933 och de maktrelationer som kännetecknade välfärdsstaten och den svenska modellen (Heckscher 1951; Elvander 1966; Rothstein 1992; Lewin 1992; Öberg 1994, Hermansson, Lund, Svensson & Öberg 1999; Melin 2000; Uhrwing 2001; Johansson 2000).

Detta splittrade forskningsläge medför att vår kunskap om näringslivets politiska agerande under perioden 1890-1933 är ytterst begränsad. Denna period är en av de mest dynamiska perioderna i svensk ekonomisk historia då det industriella genombrottet och det moderna samhällets etablering inträffade (Schön 2000). Därigenom förändrades produktionens organisering och bärande aktörer i samband med att de moderna storföretag som producerade varor kring utvecklingsblock som explosionsmotorn och elektricitetsmotorn etablerades (Chandler 1990). Som en följd av denna utveckling blev svensk verkstads- och råvaruindustri viktiga aktörer på internationella marknader.

Samtidigt förändrades också det politiska systemet. Från det att rösträtt och politisk makt direkt grundades på inkomst och förmögenhet infördes principen om allmän och lika rösträtt 1921 (Brusewitz 1951). Händelseförloppet under första världskriget hade stor betydelse för denna process. Under första världskriget inträffade en försörjningskris. Tidigare inflytelserika aktörer som aristokrater, godsägare, ämbetsmän och storbondepolitiker hade inte kompetens för att hantera denna situation. Istället bjöds aktörer från det privata näringslivet in som samarbetspartner till staten för att hantera denna situation. Denna utveckling innebar att de maktcentra som styrt Sverige sedan 1809 års konstitution (kungamakten, statsbyråkratin, kyrkan, aristokratin och handelskapitalet) mycket snabbt tappade sitt inflytande (Glete 1991). De privata storföretagen fick därmed ett stort inflytande över det moderna samhällets utveckling i Sverige, vilket kulminerade under dess påtryckningar för införandet av parlamentarism och allmän rösträtt (Söderpalm 1969).

Den parlamentariska demokratin under 1920-talet blev sedan en konfliktfylld omvandlingsperiod för det politiska systemet och dess aktörer. Parlamentarismen och det moderna samhällets utveckling hade förändrat förutsättningarna för politiskt och ekonomiskt beslutsfattande. Denna situation ställde helt nya krav på samspelet mellan staten och de organiserade intressena i samhället. Efter hand växte dock relativt stabila former för de organiserade intressenas deltagande i det politiska livet fram. Denna förmåga att inkludera organiserade intressen i det politiska beslutsfattandet betraktas som en av de grundläggande faktorerna bakom Sveriges ekonomiska och sociala utveckling under 1900-talet (Rothstein 1992). Hur denna utveckling tog sig uttryck i just relationen mellan näringslivets organisationer och staten efter det demokratiska genombrottet och fram till 1933 har dock inte behandlats i tidigare forskning.

Syfte och frågeställningar
Syftet för projektet är att kartlägga agerandet hos näringslivets organisationer och deras deltagande på de politiska arenorna inom den ekonomiska politiken under perioden 1921-1933. Både de aktörer och de politiska områden som kommer att undersökas är begränsade till ett visst urval. När det gäller näringslivets organisationer, kommer Sveriges Industriförbund och Sveriges Allmänna Exportförening att studeras. Dessa organisationer hade till uppgift att försöka påverka den ekonomiska politiken och representerade då det samlade intresset hos sina medlemsföretag (Matti 2003). I fråga om den ekonomiska politiken, kommer projektet att fokusera på tre områden: penningpolitik, skattepolitik och statligt ägande. Anledningen till detta urval är att dessa områden var de viktigaste men samtidigt också de potentiellt mest kontroversiella för näringslivet inom den ekonomiska politik som utformades i den nya politiska situationen efter 1921.

Projektet är uppdelat i två delprojekt, som följer nedanstående övergripande frågeställningar:

A, Samarbete eller konflikt? Ställningstaganden och strategier inom näringslivets organisationer i förhållande till den ekonomiska politiken 1921-1933.
Utgångspunkten för delprojektet är att det är troligt att näringslivet reagerade mot att ett antal av de politiska idéer, exempelvis frågan om ett ökat statligt ägande, som diskuterades inom en del riksdagspartier hotade deras intressen. Idéerna hos näringslivets organisationer om den ekonomiska politikens utformning samt deras agerande för att kanalisera sina uppfattningar i sådana frågor kommer därför att undersökas. Fokus ligger på hur näringslivets organisationer mobiliserade sina interna resurser för att skapa påtryckar- och intressegrupper och vilka strategier dessa grupper använde för att påverka beslut och beslutsfattare inom den ekonomiska politiken. Undersökningarna genomförs med utgångspunkt i källmaterial från Sveriges Industriförbund och Sveriges Allmänna Exportförening. Detta material kompletteras av material från företagsarkiv, personarkiv samt historiker och biografier över enskilda företag och företagare.

B, Hur nära kom de maktens rum? Deltagandet hos näringslivets organisationer inom beslutsprocesserna om den ekonomiska politiken 1921-1933.
Inom detta delprojekt kommer näringslivets deltagande i ett antal beslutsprocesser om penningpolitik, skattepolitik och statligt ägande att undersökas. Den centrala punkten inom detta delprojekt är att identifiera på vilket sätt och under vilket skede näringslivets organisationer deltog i beslutsprocesserna och hur de då kunde påverka de slutliga besluten. Förutom källmaterial från intresseorganisationernas arkiv kommer tryckt och otryckt material från statliga aktörer, exempelvis statliga utredningar, konseljakter och kommittéarkiv, att användas för dessa undersökningar. Det statliga arkivmaterialet finns bevarat på Riksarkivet.

Teoretiska utgångspunkter
En grundläggande utgångspunkt för projektet är att näringslivets organisationer på något sätt måste skaffa sig tillträde till beslutsprocesserna inom den ekonomiska politiken för att de skall kunna påverka dess utformning. Tidigare forskning har genererat två bilder av intresseorganisationernas relationer till staten. Deltagandet i det politiska livet följer antingen ett pluralistiskt eller ett korporatistiskt mönster.

Inom pluralismen betonas å ena sidan att staten inte ställer upp några tillträdeshinder för intresseorganisationerna. Även om dessa villkor är lika för alla, påverkas tillträdesförmågan av organisationens egna resurser (Dahl 1982). En del mycket finansiellt och organisatoriskt resursstarka grupper med stor kapacitet att agera politiskt kan alltså ha betydande förmåga att ta sig mycket nära den arena där ett beslut fattas. Även ekonomer som har intresserat sig för intressegruppers agerande framhåller vikten av intressegruppers organisation och resurser (Olson 1965). I det här fallet framhåller företrädare för den så kallade capture-teorin att vissa intressegrupper kan utnyttja staten och det allmänna som ett instrument för att garantera att deras egna intressen tillgodoses (Stigler 1971).
Å andra sidan betonar det korporatistiska perspektivet att tillträdet till politiska beslutsprocesser inte är öppet. Istället är det staten som aktivt väljer vilka intressen som ska få tillträde till en politisk beslutsprocess (Schmitter 1974). Intressegrupperna får i det här avseendet tillträde till en beslutsprocess när politiker och tjänstemän ställs inför ett nytt och okänt problem. I sådana situationer används intressegrupperna som en part för att söka information, att uppnå kompromiss och framförallt legitimitet för sina åtgärder (Rothstein 1992, 342). Genom att på detta sätt samarbeta med olika intressegrupper ökar alltså möjligheterna för staten att genomföra sin politik (Uhrwing 2001, 28). I tidigare forskning har man särskilt framhållit att sådana arrangemang är nödvändiga eftersom Sverige som ett litet, exportberoende land har en öppen ekonomi och är beroende av en fungerande utrikeshandel för att uppnå ekonomisk tillväxt och utveckling. För att öka den internationella konkurrenskraften måste stat och intressegrupper samverka. Det politiska beslutsfattandet består därför av ett samspel mellan ledande intressegrupper, den statliga byråkratin och de styrande politiska partierna (Katzenstein 1985).

Den grundläggande faktor som bestämmer hur intresseorganisationer på detta sätt får tillträde till och har möjlighet att påverka beslutsprocesser är i vilken utsträckning staten uppfattar dem som de dominerande och naturliga företrädarna för sitt intresseområde (Uhrwing 2001, 26-27). Staten kan alltså avgöra att en organisation har så stort inflytande inom sitt område att den är relevant att samverka med under en beslutsprocess. En sådan relation mellan staten och vissa intressegrupper kan även institutionaliseras över tid (Uhrwing 2001, s. 30). Exempelvis kan vissa intressegrupper då få möjlighet att delta i myndigheternas beslutande organ eller i delegationer och råd inom förvaltningsapparaten (Hermansson, Lund, Svensson & Öberg 1999, 34-35). Det uppstår därmed långsiktiga nätverk där offentliga och privata aktörer regelbundet samverkar vid utformningen av åtgärder inom ett politikområde (Richardson & Jordan 1979; Jordan & Richardson 1983).

Två olika bilder av de organiserade intressenas tillträde till statliga beslutsprocesser framträder därmed. Överfört till det planerade projektet skulle näringslivets organisationer utifrån den pluralistiska bilden enbart genom sitt eget agerande kunna påverka den ekonomiska politikens utformning så att den gynnar deras egna intressen. Den korporatistiska bilden ger ett annat perspektiv. För att kunna påverka den ekonomiska politiken måste näringslivets organisationer i kraft av sin dominerande ställning i samhället bli inbjudna att delta i den politiska processen. Näringslivet kan på detta sätt inte undvika att åtminstone delar av den ekonomiska politiken kommer att dikteras av staten, vars målsättningar kanske inte överensstämmer med näringslivets önskemål.


Forskningsprojektets nytta
Eftersom det saknas en sammanhängande beskrivning av relationen mellan näringslivets organisationer och staten och hur denna egentligen har påverkat den ekonomiska politikens utformning för hela perioden efter 1809, bidrar projektet till att täcka en viktig kunskapslucka inom svensk ekonomisk och politisk historia. Projektresultaten bidrar inte bara med ny kunskap om hur näringslivets relationer till staten utvecklades i samband med det demokratiska genombrottet och fram till 1933. De möjliggör även en långsiktig analys av hur olika aktörer inom svensk politik och näringsliv har haft möjlighet att utforma den ekonomiska politiken och vilka drivkrafter som har påverkat denna utveckling. Forskningsprojektet innebär också att en grundval för en förnyad och fördjupad analys av välfärdsstatens institutionella relationer läggs fram.

Tidsplan för datainsamling och genomförande
Projektet planeras löpa över 3 år, med början 2012-01-01 och avslutning 2014-12-31. Under 2012 kommer materialinsamlingen till delprojekt 1 att inledas. Den initiala målsättningen är att presentera resultatet av undersökningen och projektets utgångspunkter på den årliga konferens som European Business History Association arrangerar hösten 2012. Detta manus kommer sedan i omarbetad form skickas till en av de internationella Business history-tidskrifterna. Senast under inledningen av 2013 kommer materialinsamlingen till delprojekt 2 att påbörjas. Målsättningen är att även dessa resultat skall presenteras på en internationell konferens och insändas för bedömning till en internationell tidskrift med fokus på samspelet mellan samhälle och näringsliv, exempelvis Enterprise and Society. I detta stadium av projektet kommer även kontakten med internationella forskargrupper med samma forskningsintresse att identifieras för att på så sätt relatera forskningsresultaten till motsvarande utveckling inom länder som USA, Storbritannien och Tyskland. Under 2014, då delprojekt 1 och delprojekt 2 är avslutade, kommer en avslutande studie att göras. Genom denna studie infogas projektresultaten i en långsiktig analys av hur relationen mellan staten och näringslivets organisationer har utvecklats inom den ekonomiska politiken. Denna studie är avsedd för publicering i någon av de internationella tidskrifter som behandlar skandinavisk politisk och ekonomisk historia, Scandinavian Economic History Review eller Scandinavian Journal of History.


Litteratur
Brusewitz, A. (1951), Kungamakt, herremakt, folkmakt: Författningskampen i Sverige (1906-1918), Tiden, Stockholm.

Chandler, A.D. (1990), Scale and Scope: the Dynamics of Industrial Capitalism, Harvard University Press, Cambridge.

Dahl, R.A. (1982), Dilemmas of Pluralist Democracy: autonomy vs control, Yale University Press, New Haven.

Elvander, N. (1966), Intresseorganisationerna i dagens Sverige, Gleerup, Lund.

Glete, J. (1991), “Ägarkoncentrationen och den politiska demokratin”, i Eidem, R. & Skog, R. (red), Makten over företagen, Carlssons, Stockholm.

Heckscher, G. (1951), Staten och organisationerna, andra upplagan, Kooperativa förbundet förlag, Stockholm.

Hermansson, J., Lund, A., Svensson, T. & Öberg, P-O. (1999), Avkorporatisering och lobbyism, (SOU 1999:121), Stockholm.

Johansson, J. (2000), SAF och den svenska modellen. En studie av uppbrottet från förvaltningskorporatismen 1982-91, (Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 142), Uppsala.

Jordan, A.G. & Richardson, J.J. (1983), ”Policy Communities: The British and European Style”, Policy Studies Journal, Vol. 11, No. 4: ss. 603-615.

Katzenstein, P.J. (1985), Small States in World Markets. Industrial Policy in Europe, Cornell University Press, Ithaca.

Kilander, S. (1991), Den nya staten och den gamla. En studie i ideologisk förändring, (Studie Historica Upsaliensia 164), Uppsala.

Lewin, L. (1992), Samhället och de organiserade intressena, Norstedts Juridik, Stockholm.

Matti, T. (2003), Industriförbundet och den demokratiska utmaningen. Företagsledarnas professionaliseringsprocess 1900-1940, (Uppsala papers in financial and business history 18), Uppsala.

Melin, C. (2000), Makten över trafikpolitiken. Korporatism, lobbying och opinionsbildning inför 1998 års transportpolitiska beslut, (Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 141), Uppsala.

Melkersson, M. (1997), Staten, ordningen och friheten. En studie av den styrande elitens syn på statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet, (Studie Historica Upsaliensia 184), Uppsala.

Olson, M. (1965), The Logic of Collective Action. Public Goods and the Theory of Groups, Harvard University Press, Cambridge.

Oredsson, S. (1969), Järnvägarna och det allmänna: svensk järnvägspolitik fram till 1890, (Bibliotheca historica Lundensis 24), Lund.

Richardson, J.J. & Jordan, A.G. (1979), Governing under Pressure: The Policy Process in a post-parliamentary Democracy, Robertson, Oxford.

Rothstein, B. (1992), Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik, Norstedts Juridik, Stockholm.

Schmitter, P. (1974), “Still the Century of Corporatism?”, Review of Politics vol 35: pp. 85-135.

Schön, L. (2000), En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekler. SNS förlag, Stockholm.

Stigler, G.J. (1971), ”The Theory of Economic Regulation”, Bell Journal of Economics and Management Science Vol. 2, No. 1: ss. 3-21.

Söderpalm, S.A. (1969), Storföretagarna och det demokratiska genombrottet, (Biblotheca historica Lundensis 21), Lund.

Uhrwing, M. (2001), Tillträde till maktens rum. Om intresseorganisationer och politiskt beslutsfattande, (Göteborg Studies in Politics, 70), Gidlunds förlag, Hedemora.

Öberg, P. (1994), Särintresse och allmänintresse: Korporatismens ansikten, (Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 122), Uppsala.


Nyckelord: Sverige, ekonomisk historia, mellankrigstiden, ekonomisk politik, politisk ekonomi, näringslivsorganisationer