Forskningsprojekt Att samla, vårda och visa, har visat sig vara otillräckliga som motiv för en museiverksamhet som lämnat den industriella epoken och de nationalstatliga idealen bakom sig. Projektet studerar några centrala aspekter av museets roll i dagens samhälle.
Vid många museer finns en osäkerhet när det gäller identitet och inriktning, vare sig man satsar på tillgänglighet, upplevelse, estetik eller lärande. Detta blir särskilt tydligt i de utställningar som produceras, vilket påverkar besökarens meningsskapande. Forskning om museernas identitet, samt kommunikation och lärande på museer, är än så länge bristfällig i Sverige. Det här projektet fokuserar på: • museet som institution; dess identitet och inriktning • dess verktyg för att kommunicera med sin publik och • publikens gensvar som det framträder i användningen av resurser och budskap.
Museernas traditionella uppgifter att samla, vårda och visa, har visat sig vara otillräckliga som motiv för en verksamhet som lämnat den industriella epoken och de nationalstatliga idealen bakom sig. Forskning om museernas identitet samt kommunikation och lärande på museer är dock än så länge bristfällig i Sverige, varför detta forskningsprojekt är angeläget.
Föreliggande projekt avser därför att studera några centrala aspekter av museets roll i dagens samhälle. Vi gör detta genom att fokusera på
a) museet som institution; dess identitet och epistemologiska inriktning
b) dess verktyg för att kommunicera med sin publik och
c) publikens gensvar som det framträder i användningen av dessa resurser och budskap.
Projektet genomförs i form av tre delstudier som korresponderar mot de ovan angivna aspekterna.
1) Museers identiteter och epistemologiska inriktningar (Smeds, Selander, Fors/Pettersson) kommer att genomföras vid tre olika historiska museer. Smeds och Petterson avser att undersöka museers epistemologier genom analys av valda museernas ursprungliga och aktuella syften/visioner, dess vetenskapliga
och kunskapsteoretiska identiteter i relation till de akademiska traditionerna vid universiteten och i relation till samhället/kulturpolitiken samt vilken betydelse detta får för utställningsplanering och produktion. Selander och Fors avser att undersöka museers identiteter delvis med utgångspunkt från ovanstående epistemologiska paradigm, men också genom fokus på ’kritiska händelser’ då det ’normala’ museiarbetet påverkas på specifika sätt genom nya krav på museet som en plats för kommunikation, och på hur dessa ’nya identiteter’ formuleras exempelvis i pedagogiska målbeskrivningar och program.
2) Museers IT-artefakter (Gottlieb & Milekic) avser studera två olika aspekter av museernas kommunikationsverktyg; IT-teknologins roll i museimiljön samt IT-teknologins design/utvecklingsprocess i denna miljö. Gottlieb kommer att analysera och beskriva den interaktiva kommunikationen i olika museimiljöer, samt definiera vilken slags teknologi som appellerar till utställningsproducenter och vidare undersöka vilken typ av teknologi som kan öka utställningens tillgänglighet för besökarna. Milekic kommer att undersöka designprocessen för några befintliga IT-artefakter och teknologier med särskilt fokus på vilka verktyg och metoder som finns tillgängliga vid designprocessens olika faser.
3) Att läsa museet; besökares engagemang (Kress, Lindstrand, Insulander) fokuserar besökare och deras tolkningar vid tre olika museer. Forskarna utgår från en gemensam forskningsdesign och kommer att undersöka besökares läsning av museiutställningar samt hur besökare skapar mening utifrån de resurser och representationer som erbjuds dem i utställningen. I detta ingår även att studera besökares interaktion med varandra. Besökarnas respons i form av bilder och kartor kommer att analyseras i sin kontext, vilket görs genom att genomföra en multimodal analys av de valda utställningarna.Projektet bidrar med grundforskning kring kommunikation på olika nivåer som gäller museernas identitet, dess kommunikationsverktyg samt besökarnas meningsskapande.
De olika delprojekten och forskningsfrågorna medför att flertalet olika teoretiska perspektiv kommer att användas. Här är ett centralt spår ett multimodalt synsätt på lärande vilket fokuserar olika sätt att representera/presentera kunskap och olika sätt att använda de resurser som ställs till förfogande. Vi vill dessutom undersöka den nya teknikens betydelse för lärandet. Projektet kommer att tillföra värdefulla kunskaper långt utöver det museipedagogiska fältet, eftersom vi här sammanför kompetenser från områden som socialsemiotik, didaktik, museologi och informatik.
Resultaten kommer att ha relevans för kunskapen om lärande som gäller i både formella och informella miljöer. Resultatet av studien kommer successivt att spridas via bl.a. vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, konferensbidrag, en doktorsavhandling samt en antologi. Projektet bidrar med lösningar kring designprocessen av IT-artefakter liksom en problematisering av rådande utställningspraktik, vilket också kommer museerna till del.
