Forskningsprojekt Projektet syftar till att analysera hur svenska enskilda skogsägares sociala lärande nätverk kan användas för att påskynda implementeringen av alternativa skogsskötselmetoder som redan återfinns och tillämpas inom mångbruksrörelsen.
Genom att fokusera på svenska enskilda skogsägare som gräsrotsagenter för en alternativ skogsanvändning och skogsskötsel, undersöks de upplevda effekterna och fördelarna med alternativa skogsskötselmetoder och de effekter de har för att upprätthålla försörjningen på landsbygden.
Alternativa metoder för skogsförvaltning har potentialen att diversifiera användningen av skogen utöver virkesproduktionen, skapa fler inkomstmöjligheter på landsbygden samt förbättra miljön. Svenska enskilda skogsägare äger drygt hälften av de svenska skogarna och utgör därför en potentiellt viktig aktörsgrupp för införandet av nya och alternativa skogsskötselmetoder som främjar flera olika samhällsmål. Även om skogsskötselpraxis i Sverige är inbäddade i en stor, etablerad industri som karaktäriseras av en hög tröghetsgrad, så växer en ny rörelse fram där svenska enskilda skogsägare tillämpar alternativ skogsanvändning och skogsskötselmetoder. Svenska enskilda skogsägare står i centrum för ett förnyat intresse för mångbruk, ett samlingsbegrepp för skogsbruk utöver virkesproduktion, allt från småskalig träförädling till skogsbaserade tjänsteföretag. Projektet syftar till att analysera hur svenska enskilda skogsägares sociala lärande nätverk kan användas för att påskynda implementeringen av alternativa skogsskötselmetoder som redan återfinns och tillämpas inom mångbruksrörelsen. Genom att fokusera på svenska enskilda skogsägare som gräsrotsagenter för en alternativ skogsanvändning och skogsskötsel, undersöks de upplevda effekterna och fördelarna med alternativa skogsskötselmetoder och de effekter de har för att upprätthålla försörjningen på landsbygden.
