Mot en ny demokratisk ordning?

Projektbeskrivning

En central utgångspunkt i projektet Mot en ny demokratisk ordning? är att det finns en motsättning mellan ekonomiska och demokratiska ambitioner i den regionala utvecklingspolitiken. I politiken (re)produceras skillnader och maktrelationer – mellan olika territorier och mellan olika samhällsgrupper. Gles- och landsbygd betraktas ofta som ”svagare” än storstadsregionerna. Kvinnor, invandrade, ungdomar och samer definieras som grupper medan svenska män i medelåldern lyser både med sin frånvaro och sin närvaro.

Det övergripande syftet med projektet är att granska relationen mellan tillväxt och demokrati och dess betydelse för olika gruppers möjligheter till inflytande i lokalsamhället, samt arbeta med visioner om hur en fullvärdig demokrati skulle kunna se ut om centrala kategorier som genus, etnicitet/ras, klass och sexuell läggning inkluderades. Projektets första del fokuserar den etablerade politiken och tar sitt avstamp i en granskning av regional utvecklingspolitik som ett policyområde där både visioner och strategier för hållbar tillväxt formuleras. Av särskilt intresse i denna analys är hur jämställdhet formuleras inom detta område samt vilket betydelse som tillskrivs platsen. Projektets andra del kommer att lyfta fram lokala versioner av hållbar tillväxt samt relationen till hur detta förstås i den etablerade politiken. Lokala aktionsgrupper ges genom gruppintervjuer tillfälle att både formulera sin kritik och sina visioner i relation till den lokala demokratin.

Genom en diskursinspirerad analys där genus, etnicitet och plats används som huvudsakliga analysredskap granskas hur hållbar tillväxt och jämställdhet konstrueras på olika nivåer i samhället, dels i den etablerade politiken, dels i olika aktionsgruppers arbete. Denna ansats kan också beskrivas som en kritisk form av policyanalys där konstruktioner av problem – inte problemlösning – står i fokus för analysen. Utgångspunken i projektet är alltså hur hållbar tillväxt fylls med innehåll och hur detta innehåll kan förstås utifrån feministisk och intersektionell teori. Projektets tar avstamp i en socialkonstruktionistisk syn på kunskap där en relationell och processuell förståelse av makt är central. Genom en intersektionell analys där, i detta fall framför allt, maktdimensioner relaterade till kön, etnicitet och plats relateras till varandra är ambitionen att förstå meningsskapande i policyprocesser. Dessa kategorier betraktas inte som fasta utan som sociala konstruktioner, i rörelse och ömsesidigt konstruerande. Projektets teoretiska/metodologiska ambition är att utveckla intersektionell analys i relation till betydelsen av platsen, och där relationen mellan urbant och ruralt betraktas som en maktdimension i sig.

Ämnen: Statsvetenskap, Etnicitet, Genus